När giganten kliver åt sidan!!!!!!!
Ja vad säger man eller skriver man när en gigant med sån makt över pennan å välformulerade texter tappar glöden för tillfället....
Alla vi som läst caps alster å skrattat åt hans mytade texter ibland kommer ju saknad hans glöd och passion i form av texter .. Men tack vare de så får ju jag chansen å skriva av mig lite , så nu kommer de ett kortare alster ifrån mannen myten legenden från grottan i matfors "Grottroffe"...
Har funderat på vad jag ska skriva om å kan konstatera har fått lite ångest över att ens försöka vara lika kreativ som capmartin , konstaterade jag är bättre en han på att blåsa i en visselpipa de är ju inte fyskam de heller ;)...
Del I av säsong som flyter fram
Denna säsong började i maj månad med en upptakt med lite tester sedan har vi ju tränat (NI ihar tränat jag har ju suttit med kaffe å bara degat medans) vi har haft bra uppslutning på försäsongen överlag de som va lite förvånande de va att när vi väl klev in i hall då va vi nästan färre inne än ute men men skam den som ger sig...
Ska försöka delge lite inside lite floskel å bilder själv klart....
Men nu har ja inte tid mer utan på åter seende / GROTTROFFE
Alla vi som läst caps alster å skrattat åt hans mytade texter ibland kommer ju saknad hans glöd och passion i form av texter .. Men tack vare de så får ju jag chansen å skriva av mig lite , så nu kommer de ett kortare alster ifrån mannen myten legenden från grottan i matfors "Grottroffe"...
Har funderat på vad jag ska skriva om å kan konstatera har fått lite ångest över att ens försöka vara lika kreativ som capmartin , konstaterade jag är bättre en han på att blåsa i en visselpipa de är ju inte fyskam de heller ;)...
Del I av säsong som flyter fram
Denna säsong började i maj månad med en upptakt med lite tester sedan har vi ju tränat (NI ihar tränat jag har ju suttit med kaffe å bara degat medans) vi har haft bra uppslutning på försäsongen överlag de som va lite förvånande de va att när vi väl klev in i hall då va vi nästan färre inne än ute men men skam den som ger sig...
Ska försöka delge lite inside lite floskel å bilder själv klart....
Men nu har ja inte tid mer utan på åter seende / GROTTROFFE
Där elden falnar men fortfarande glöder
Efter två bättre perioder mot RIG Umeå, serieledarna, där de positiva inslagen var flertaliga kan bloggen avslöja vad som kan komma för en rejäl chock för många av BK Sundsvalls anhängare:
Grundare och hittills enda skribent på den uppskattade lagbloggen berättar, exklusivt för www.capmartin.blogg.se, att han tagit beslut om sin sorti från bloggdrivandet.
Anledningen?
- Det var ett tufft beslut, men jag kan inte förneka det faktum att tiden helt enkelt inte räcker till, berättar numera forne bloggare Martin Nygren med sorgsen ton.
Bloggen står nu inför ett maktskifte och i brist på Nygrens tid kommer istället, till många anhängares förskräckelse, tränare tillika skäggevangelisten Jimmy "Grottrolf" Ström nyttja bloggen i syftet att kanalisera sina tankar och åsikter. Nygren ser dock inte förändringen som en nödvändigtvis negativ sådan:
- Det vore så klart befängt att förvänta sig samma stuk på inläggen från "Punktälskaren" Ström som de från mig, men nog blir det väl roligare med lite mer regelbunden uppdatering.
Regeulbunden uppdatering var det ja - någonting som uteblivit under lagkaptenens skribentdagar och som varit ett åtekomande klagomål från diverse tyckare.
- Men det struntar jag fullständigt i, berättar Martin och fortsätter sedan:
- Anledningen till mitt avhopp, eller snarare tillbakastigande får man väl säga, är att jag känner att jag inte kan göra mig själv tillfreds med vad som publiceras här kontra den tid jag har att lägga ned. Motivation har jag så det räcker och blir över, men tyvärr måste jag erkänna mig slagen av klockans på tok för ihärdiga slag.
Tillbakastigande? Du stänger alltså inte dörren helt till bloggen?
- Nej, det gör jag inte och har beslutat att låta adressen hit vara kvar. Min vision är att kunna skriva någonting då och då, så länge det passar in i vardgen i övrigt. Kanske lite fler intervjuer och så där, avslöjar Nygren.
Bloggen önskar Martin lycka till med vardagen och passar ävenpå att tacka för de alster han hunnit publicera under sin tid här, och håller självklart dörren öppen för framtida skrifter. Ett välkommnande riktas också till nye skribenten Jimmy Ström, som troligen kommer landa ett premiärinlägg inom en 24 timmars tidsram.
Martin Nygren
Kepsbladet
[email protected]
Grundare och hittills enda skribent på den uppskattade lagbloggen berättar, exklusivt för www.capmartin.blogg.se, att han tagit beslut om sin sorti från bloggdrivandet.
Anledningen?
- Det var ett tufft beslut, men jag kan inte förneka det faktum att tiden helt enkelt inte räcker till, berättar numera forne bloggare Martin Nygren med sorgsen ton.
Bloggen står nu inför ett maktskifte och i brist på Nygrens tid kommer istället, till många anhängares förskräckelse, tränare tillika skäggevangelisten Jimmy "Grottrolf" Ström nyttja bloggen i syftet att kanalisera sina tankar och åsikter. Nygren ser dock inte förändringen som en nödvändigtvis negativ sådan:
- Det vore så klart befängt att förvänta sig samma stuk på inläggen från "Punktälskaren" Ström som de från mig, men nog blir det väl roligare med lite mer regelbunden uppdatering.
Regeulbunden uppdatering var det ja - någonting som uteblivit under lagkaptenens skribentdagar och som varit ett åtekomande klagomål från diverse tyckare.
- Men det struntar jag fullständigt i, berättar Martin och fortsätter sedan:
- Anledningen till mitt avhopp, eller snarare tillbakastigande får man väl säga, är att jag känner att jag inte kan göra mig själv tillfreds med vad som publiceras här kontra den tid jag har att lägga ned. Motivation har jag så det räcker och blir över, men tyvärr måste jag erkänna mig slagen av klockans på tok för ihärdiga slag.
Tillbakastigande? Du stänger alltså inte dörren helt till bloggen?
- Nej, det gör jag inte och har beslutat att låta adressen hit vara kvar. Min vision är att kunna skriva någonting då och då, så länge det passar in i vardgen i övrigt. Kanske lite fler intervjuer och så där, avslöjar Nygren.
Bloggen önskar Martin lycka till med vardagen och passar ävenpå att tacka för de alster han hunnit publicera under sin tid här, och håller självklart dörren öppen för framtida skrifter. Ett välkommnande riktas också till nye skribenten Jimmy Ström, som troligen kommer landa ett premiärinlägg inom en 24 timmars tidsram.
Martin Nygren
Kepsbladet
[email protected]
game day
Om ungefär 19 timmar är detdags för oss att ännu en gång stifta nya bekantskaper - denna gång RIG Umeå, som tar sig de redan nu uttjattade 30 milen som krävs för att ära stolta skönsbergshallen med sin närvaro.
RIG Umeå var det ja. Ett lag som jag aldrig mött förr. Ett lag som jag tror rätt få i vår trupp har mött. Men om man ska tro sägnen och statistiken så är det ett tämligen offensivt utrustat RIG som utgör motståndet denna ljuvliga höstsöndag. Lär vara ett gäng idel bollskickliga och smarta lirare som kommer ränna omkring på vår planhalva, vilket gör det till ett måste för samtliga av oss att verkligen vara på topp i så väl kropp som hjärna.
Precis som alltid på denna nivå så kommer RIG straffa oss hårt på var liten försvarsblunder, vilket också gör det nödvändigt för oss att hysa samma avsaknad av barmhärtighet när väl vi kommer upp i våra lägen. För inte känns det som en högoddsare direkt att RIG kommer vara det spelförande laget imorgon?
Möjligt att jag skattar morgondagens motståndare för högt, men det må väl vara rätt förståeligt efter inledningen de presterat. 33 mål framåt samt 20 insläppta och tre vinster av tre matcher. Bland annat mot Wibax Piteå och Luleå.
Redan klart är dock att det komemr bli en väldigt intressant match, som alltså går av stapeln;
Söndag den 4:e oktober
17.00 Skönsberg
BK Sundsvall vs RIG Umeå
Ses där!
proppmätt bild..
/27
RIG Umeå var det ja. Ett lag som jag aldrig mött förr. Ett lag som jag tror rätt få i vår trupp har mött. Men om man ska tro sägnen och statistiken så är det ett tämligen offensivt utrustat RIG som utgör motståndet denna ljuvliga höstsöndag. Lär vara ett gäng idel bollskickliga och smarta lirare som kommer ränna omkring på vår planhalva, vilket gör det till ett måste för samtliga av oss att verkligen vara på topp i så väl kropp som hjärna.
Precis som alltid på denna nivå så kommer RIG straffa oss hårt på var liten försvarsblunder, vilket också gör det nödvändigt för oss att hysa samma avsaknad av barmhärtighet när väl vi kommer upp i våra lägen. För inte känns det som en högoddsare direkt att RIG kommer vara det spelförande laget imorgon?
Möjligt att jag skattar morgondagens motståndare för högt, men det må väl vara rätt förståeligt efter inledningen de presterat. 33 mål framåt samt 20 insläppta och tre vinster av tre matcher. Bland annat mot Wibax Piteå och Luleå.
Redan klart är dock att det komemr bli en väldigt intressant match, som alltså går av stapeln;
Söndag den 4:e oktober
17.00 Skönsberg
BK Sundsvall vs RIG Umeå
Ses där!
proppmätt bild..
/27
Tro, hopp och..
.. förtvivlan.
Det sistnämnda får beskriva lördagen. Ni vet, förlusten mot när vi blev förnedrade av Umeå city.
13-1 stannade resultattavlan på till sist, och det säger väl det mesta. Men för att förtydliga något; ingenting fungerande och inställningen var, med milda ord, i underkant. Tilläggas bör dock att Umeå var ett riktigt vasst lag och förlusten i sig egentligen inte är någonting att orda om. Men 13-1 är naturligtvis aldrig acceptabelt.
Ridå.
Ett ljus i mörkret, eller kanske snarare en pösmunk i skolådan, från lördagen var att vår hangaroundgroupie Peter Flodin hostade upp femtiolappen som krävdes för att få åka med upp i den numera mytomspunna kongobussen i syftet att bevittna spektaklet. Vilket engagemang! Propps till ärkestekaren tillika inspirationskällan till bloggens rykande färska betygsskala; Peter Flodin!
Bildtext: Designerade laggroupien Peter Flodin gör sin grej - ståendes, för omväxlingens skull.
Först och främst - ögats passerande över linjen här ovan ska ses som ett byte av blad. Från och med nu skall schargongen vara desto muntrare och bilderna desto mer.. attraherande.
Vet ni varför?
Säsongens första trepoängare blev i söndags äntligen bärgad, och det inför den i sedvanlig orning fanatiska hemmapubliken i stolta och anrika Sporthallen.
Men det var efter många om och men match överhuvudtaget blev spelad. Man började först ana oråd när hela residensens entré var fylld av simmare - som samtliga fann det som en utomordentligt lämplig plats att unna sig en tupplur på. Jag har då aldrig sett på maken på tröttare människor, och konspirationsteorier inkluderande LAN-partyn och gåtfulla simmarritualer diskuterades flitigt när man väl lyckats ta sig till omklädningsrummet, utan att ha trampat på allt för många av det slitna foajésällskapet, och samlingen ägde rum så där lagom två timmar före matchstart.
Två timmar före matchstart ja. Gimonäs Umeå hade inte lika optimala förutsättningar då vi precis när undertecknad skulle till att sparka igång löpningen på planen blev meddelade att matchen har blivit förskjuten hela 15 minuter, och det pga. haveri i den stolta umeåbussen.
Nå väl, till slut anlände motståndet och matchen blåstes igång av planens opartiska och rödbeklädda tredjepart.
Första perioden var genomgående en väldigt ensidig historia på alla vis utom den berättelsen som resultattavlan förtäljde när det väl var dags för periodvila, nämligen 1-1. Vi skapade mängder med goda chanser och presterade ett offensivt spel med rikt register, precis som sig bör från ett heltaggat hemmalag. En rättvis matchbild i siffor borde ha varit 3-, 4- eller 5-1, egentligen. Men så blev inte fallet, utan istället kunde Umeå (Jag orkar inte skriva Gimonäs längre!) snöpligt nog kvittera med blott en minut kvar av perioden.
Det sistnämnda får beskriva lördagen. Ni vet, förlusten mot när vi blev förnedrade av Umeå city.
13-1 stannade resultattavlan på till sist, och det säger väl det mesta. Men för att förtydliga något; ingenting fungerande och inställningen var, med milda ord, i underkant. Tilläggas bör dock att Umeå var ett riktigt vasst lag och förlusten i sig egentligen inte är någonting att orda om. Men 13-1 är naturligtvis aldrig acceptabelt.
Ridå.
Ett ljus i mörkret, eller kanske snarare en pösmunk i skolådan, från lördagen var att vår hangaroundgroupie Peter Flodin hostade upp femtiolappen som krävdes för att få åka med upp i den numera mytomspunna kongobussen i syftet att bevittna spektaklet. Vilket engagemang! Propps till ärkestekaren tillika inspirationskällan till bloggens rykande färska betygsskala; Peter Flodin!
Bildtext: Designerade laggroupien Peter Flodin gör sin grej - ståendes, för omväxlingens skull.
Först och främst - ögats passerande över linjen här ovan ska ses som ett byte av blad. Från och med nu skall schargongen vara desto muntrare och bilderna desto mer.. attraherande.
Vet ni varför?
Säsongens första trepoängare blev i söndags äntligen bärgad, och det inför den i sedvanlig orning fanatiska hemmapubliken i stolta och anrika Sporthallen.
Men det var efter många om och men match överhuvudtaget blev spelad. Man började först ana oråd när hela residensens entré var fylld av simmare - som samtliga fann det som en utomordentligt lämplig plats att unna sig en tupplur på. Jag har då aldrig sett på maken på tröttare människor, och konspirationsteorier inkluderande LAN-partyn och gåtfulla simmarritualer diskuterades flitigt när man väl lyckats ta sig till omklädningsrummet, utan att ha trampat på allt för många av det slitna foajésällskapet, och samlingen ägde rum så där lagom två timmar före matchstart.
Två timmar före matchstart ja. Gimonäs Umeå hade inte lika optimala förutsättningar då vi precis när undertecknad skulle till att sparka igång löpningen på planen blev meddelade att matchen har blivit förskjuten hela 15 minuter, och det pga. haveri i den stolta umeåbussen.
Nå väl, till slut anlände motståndet och matchen blåstes igång av planens opartiska och rödbeklädda tredjepart.
Första perioden var genomgående en väldigt ensidig historia på alla vis utom den berättelsen som resultattavlan förtäljde när det väl var dags för periodvila, nämligen 1-1. Vi skapade mängder med goda chanser och presterade ett offensivt spel med rikt register, precis som sig bör från ett heltaggat hemmalag. En rättvis matchbild i siffor borde ha varit 3-, 4- eller 5-1, egentligen. Men så blev inte fallet, utan istället kunde Umeå (Jag orkar inte skriva Gimonäs längre!) snöpligt nog kvittera med blott en minut kvar av perioden.
Bildtext: Här har Marcus Eriksson, precis som bilden visar, precis stänkt in ett välplacerat handledsskott i bortre klykan vilket innebar 1-0 15.28 in i matchen.
Andra perioden får vi inleda i powerplay, och lyckas där greppa tag i taktpinnen redan efter 55 sekunder då undertecknad, snyggt och helt planerat, från positionen bakom mål skjuter ett gjutet pricka-målvakten-som-klämmer-fast-bollen-mellan-sig-och-stolpen-men-tillslut-tappar-ned-den-och-låter-bollen-studsa-innanför-mållinjen-en-gång-innan-han-kvickt-greppar-den-med-höger-hand-skott. Detta var ingenting som undgick det för dagen eminenta domarparet som snabbt och resolut blåste i pipan och pekade övertygande mot buren, under vilda protester från Umeåspelarna.
Extra kul att en variant som man tillägnat åtskilliga timmar slutligen ger resultat. Mer PP träning åt folket!
Här efter svänger matchen med relativt jämna mellanrum. Tre minuter efter ledningsmålet kvitterar Umeå, för att sedan Pontus Hammarström ska ge oss ledningen åter igen ungefär tre minuter efter kvitteringen. Ge det ungefär tre minuter till, och Umeå har kvitterat. Ge det ungefär 19 sekunder till, så har jag åter igen serverat för dagen glödhete Marcus Eriksson som glädjeligen via en backhand smashar in den smått studsande bollen bakom Umeåkeepern vilket gör hans andra mål för dagen till ett faktum.
4-3 var ställningen i periodvila nummer två, vilket under förhållandena känndes bra då vi var långt ifrån lika dominerande under andra som vi var i den första periden.
Bildtext: Pontus Hammarström med bollen så när under kontroll bakom mål. Framför burväktaren skymtas en hårt arbetande Adam Engberg, och i hörnet en tillgänglig Mattias Svelander.
Tredje perioden går inledningsvis på absolut sämsta vis; efter fem minuter har Umeå både kvitterat och kopplat ledningen efter två felaktigheter för många från oss på egen planhalva (den sistnämnda från mig, då vi för andra gången för matchen glömde bort att det är center vi spelar och därmed i slottet vi ska finnas, inte i fickan).
Vi knyter dock handflatorna på det hårdaste sätt och kvitterar strax innan halva perioden hade gått förb. Målet kommer i powerplay och signeras Marcus Andersson, som precis som er numera givna införmatchen-skribent fastslog i matchbladet, drog till med ett patenterat dragskott alá Andersson.
6-5 kommer dryga fem minuter senare, via en mördande simpel kontring där bollen går som på snöre från centerplats ut till Ricky Lövgren på vänsterkanten, som på ett tillslag levererar passningen till en framstörtande Andersson som avslutar utan någon som helst barmhärtighet.
Bildtext: Så här såg det ut när vårt kontringsspel får den stackars Umeåmålvakten att sträcka ut sig till bristningsgränsen - till föga resultat. Smack, och som vanligt sitter den i bortre klykan. Gott så.
Andra perioden får vi inleda i powerplay, och lyckas där greppa tag i taktpinnen redan efter 55 sekunder då undertecknad, snyggt och helt planerat, från positionen bakom mål skjuter ett gjutet pricka-målvakten-som-klämmer-fast-bollen-mellan-sig-och-stolpen-men-tillslut-tappar-ned-den-och-låter-bollen-studsa-innanför-mållinjen-en-gång-innan-han-kvickt-greppar-den-med-höger-hand-skott. Detta var ingenting som undgick det för dagen eminenta domarparet som snabbt och resolut blåste i pipan och pekade övertygande mot buren, under vilda protester från Umeåspelarna.
Extra kul att en variant som man tillägnat åtskilliga timmar slutligen ger resultat. Mer PP träning åt folket!
Här efter svänger matchen med relativt jämna mellanrum. Tre minuter efter ledningsmålet kvitterar Umeå, för att sedan Pontus Hammarström ska ge oss ledningen åter igen ungefär tre minuter efter kvitteringen. Ge det ungefär tre minuter till, och Umeå har kvitterat. Ge det ungefär 19 sekunder till, så har jag åter igen serverat för dagen glödhete Marcus Eriksson som glädjeligen via en backhand smashar in den smått studsande bollen bakom Umeåkeepern vilket gör hans andra mål för dagen till ett faktum.
4-3 var ställningen i periodvila nummer två, vilket under förhållandena känndes bra då vi var långt ifrån lika dominerande under andra som vi var i den första periden.
Bildtext: Pontus Hammarström med bollen så när under kontroll bakom mål. Framför burväktaren skymtas en hårt arbetande Adam Engberg, och i hörnet en tillgänglig Mattias Svelander.
Tredje perioden går inledningsvis på absolut sämsta vis; efter fem minuter har Umeå både kvitterat och kopplat ledningen efter två felaktigheter för många från oss på egen planhalva (den sistnämnda från mig, då vi för andra gången för matchen glömde bort att det är center vi spelar och därmed i slottet vi ska finnas, inte i fickan).
Vi knyter dock handflatorna på det hårdaste sätt och kvitterar strax innan halva perioden hade gått förb. Målet kommer i powerplay och signeras Marcus Andersson, som precis som er numera givna införmatchen-skribent fastslog i matchbladet, drog till med ett patenterat dragskott alá Andersson.
6-5 kommer dryga fem minuter senare, via en mördande simpel kontring där bollen går som på snöre från centerplats ut till Ricky Lövgren på vänsterkanten, som på ett tillslag levererar passningen till en framstörtande Andersson som avslutar utan någon som helst barmhärtighet.
Bildtext: Så här såg det ut när vårt kontringsspel får den stackars Umeåmålvakten att sträcka ut sig till bristningsgränsen - till föga resultat. Smack, och som vanligt sitter den i bortre klykan. Gott så.
Matchuret visade vid målet upp tiden 14.15 vilket verkligen satte pressen på ett sedan innan tilbakapressat Umeå. Knappa minuten efter ledningsmålet nyttjar Mathias Svelander ännu en kontring på bästa sätt då han stänker dit 7-5, och passar sedan med ca två minuter kvar av matchen på att lägga in 8-5 i öppen bur.
Slutet gott, allting gott.
Här återfinns matchfakta!
Men det satt för jäkla långt inne ändå. I ärlihetens namn så borde vi ha dödat matchen redan i den första perioden, då Umeå knappt hade minsta syl i vädret. Jävligt roligt och kanske framförallt moraliskt energigivande att kunna ta oss igenom matchen och alla dess stadier på det sätt vi gör, och slutligen knyta ihop påsen på bästa vis.
Men vad i helskotta - två hela matchsummeringar utan en enda Fers i omlopp?
Det är dags.
*lägg in slumpvist utvald trumpetfanfar här*
FERSUTDELNING!!!!!!!!!
Mathias Svelander har efter söndagens makabra insats gjort sig förtjänt av tre luriga Fersar, och det genom att axla den för dagen sprillans nya centerrollen på absolut bästa vis - kanske lite för bra till och med? Att dessutom stänka dit två mer eller mindre avggörande baljor blåser bort all potensiell tivel som fanns där ute bland pöbeln. Grym insats!
Niklas Bäckström, vår för dagen nedplockade målvakt från Granlo, levererade precis den trygghet som behövdes och stod för otaliga räddningar av minst sagt god kvalité i stunder då vi tappade fokus på försvarsspelet några gånger för många till antalet. Till råga på det är han också Degens storebror - hur kan man då ens tänka tanken att neka honom två fersar?
En fers går efter först och främst föredömligt slit i det defensiva till dragskottsvirtuosen Marcus Andersson. Lägg därtill två baljor och i övrigt fläckfritt spel - då har man en fersförtjänt spelare.
.. nu laddar vi för RIG på söndag. Alltid dessa umeålag..
/27
Slutet gott, allting gott.
Här återfinns matchfakta!
Men det satt för jäkla långt inne ändå. I ärlihetens namn så borde vi ha dödat matchen redan i den första perioden, då Umeå knappt hade minsta syl i vädret. Jävligt roligt och kanske framförallt moraliskt energigivande att kunna ta oss igenom matchen och alla dess stadier på det sätt vi gör, och slutligen knyta ihop påsen på bästa vis.
Men vad i helskotta - två hela matchsummeringar utan en enda Fers i omlopp?
Det är dags.
*lägg in slumpvist utvald trumpetfanfar här*
FERSUTDELNING!!!!!!!!!
Mathias Svelander har efter söndagens makabra insats gjort sig förtjänt av tre luriga Fersar, och det genom att axla den för dagen sprillans nya centerrollen på absolut bästa vis - kanske lite för bra till och med? Att dessutom stänka dit två mer eller mindre avggörande baljor blåser bort all potensiell tivel som fanns där ute bland pöbeln. Grym insats!
Niklas Bäckström, vår för dagen nedplockade målvakt från Granlo, levererade precis den trygghet som behövdes och stod för otaliga räddningar av minst sagt god kvalité i stunder då vi tappade fokus på försvarsspelet några gånger för många till antalet. Till råga på det är han också Degens storebror - hur kan man då ens tänka tanken att neka honom två fersar?
En fers går efter först och främst föredömligt slit i det defensiva till dragskottsvirtuosen Marcus Andersson. Lägg därtill två baljor och i övrigt fläckfritt spel - då har man en fersförtjänt spelare.
Det fanns många andra som också stod för jävligt bra insatser idag, vilket komplicerade fersutdelningen en hel del. Resten får läggas i kategorin; ingen nämnd, ingen glömd - precis som sig bör i ett kollektiv.
Det var VI som fixade denna vinsten, inte NÅN.
Det var VI som fixade denna vinsten, inte NÅN.
.. nu laddar vi för RIG på söndag. Alltid dessa umeålag..
/27
ett inte så upplysande inlägg
Yes yes - för att citera mig själv i matchprogrammetbladet.
En kräsen röst i mitt huvud uppmanar mig att inte producera någonting läsvärt kring helgens matcher om det läsvärda inte kan besmyckas med några förhoppningsvis finare bilder. Därför uppmanar jag samtliga av bloggens anhängare till att forma ett eller två demonstrationståg med destination; Oskar Perssons lya. På eventuella skyltar och plakat uppmuntras man också skriva saker som a) Logga in på MSN NU, OP! eller b) Var är de utlovade bilderna?.
Krydda detta med arga ansiktsuttryck och diverse smädesord så ska det väl dimpa in material på undertecknads hårddisk snabbare än vår busschafför Lasse Kongo hinner dämpa "Stopp"-lampans belysning en deppigare lördagkväll - det vill säga en timma eller två.
Eftersom Oskar tydligen verkar prioritera att ta det lugnt, undvika stress och kanske spendera några timmars kvalitétstid tillsammans med TV'n istället för att göra någonting vettigt av sin tid belönas han med;
Tre (!) Flaffor/Flodinare/floddysar. Grattis Oskar!
En kräsen röst i mitt huvud uppmanar mig att inte producera någonting läsvärt kring helgens matcher om det läsvärda inte kan besmyckas med några förhoppningsvis finare bilder. Därför uppmanar jag samtliga av bloggens anhängare till att forma ett eller två demonstrationståg med destination; Oskar Perssons lya. På eventuella skyltar och plakat uppmuntras man också skriva saker som a) Logga in på MSN NU, OP! eller b) Var är de utlovade bilderna?.
Krydda detta med arga ansiktsuttryck och diverse smädesord så ska det väl dimpa in material på undertecknads hårddisk snabbare än vår busschafför Lasse Kongo hinner dämpa "Stopp"-lampans belysning en deppigare lördagkväll - det vill säga en timma eller två.
Eftersom Oskar tydligen verkar prioritera att ta det lugnt, undvika stress och kanske spendera några timmars kvalitétstid tillsammans med TV'n istället för att göra någonting vettigt av sin tid belönas han med;
Tre (!) Flaffor/Flodinare/floddysar. Grattis Oskar!
.. Men resultat kan vi väl berätta åtminstone.
Lördag, div 2.
Umeå City IBF - BK Sundsvall 13-1
(Ridå)
Söndag, Juniorallsvenskan.
BK Sundsvall - Gimonäs Umeå IF 8-5
.. och avslutningsvis så utlovas en utförligare redogörelse - när? Fråga ärkeskojaren OP.
/27
Lördag, div 2.
Umeå City IBF - BK Sundsvall 13-1
(Ridå)
Söndag, Juniorallsvenskan.
BK Sundsvall - Gimonäs Umeå IF 8-5
.. och avslutningsvis så utlovas en utförligare redogörelse - när? Fråga ärkeskojaren OP.
/27
Intervju: Fredrik Edholm - Orkanen från Umeå
En person har nu så här under inledningen av säsongen fått betydligt mer uppmärksamhet än andra. Och är det så konstigt?
Kommer man som ett nyförvärv från självaste innebandystaden Umeå med ett av Sveriges minst soklara smeknamn i bagaget, och till råga på det även stänker två köttfersar i seriepremiären - ja, då förtjänar man banne mig mer än bara en stund i rampljuset.
Påpassligt nog så vet vi även att frågorna kring denna man är betydligt fler än svaren.
Vad heter han, vad gör han, var kommer han ifrån? Men framförallt; Vem fan är karln, egentligen?
Efter inläggets slut hoppas vi att vi har gjort allmänheten något mer upplyst kring denna mystikens man.
Häng med när bloggen hakar på det tuffande mediatåget genom en extensiv och djupgående intervju med mannen bakom rubrikerna!
Mina damer och herrar, jag ger er:
Kommer man som ett nyförvärv från självaste innebandystaden Umeå med ett av Sveriges minst soklara smeknamn i bagaget, och till råga på det även stänker två köttfersar i seriepremiären - ja, då förtjänar man banne mig mer än bara en stund i rampljuset.
Påpassligt nog så vet vi även att frågorna kring denna man är betydligt fler än svaren.
Vad heter han, vad gör han, var kommer han ifrån? Men framförallt; Vem fan är karln, egentligen?
Efter inläggets slut hoppas vi att vi har gjort allmänheten något mer upplyst kring denna mystikens man.
Häng med när bloggen hakar på det tuffande mediatåget genom en extensiv och djupgående intervju med mannen bakom rubrikerna!
Mina damer och herrar, jag ger er:
Fredrik "Fersen" Edholm.
Hej Fredrik!
- Hej!
Vem är du?
- Vem jag är? Ja, vad ska man säga. Orkanen från umeå kanske?
Umeå var det alltså. När flyttades det därifrån?
- Jag är uppväxt i Umeå, bott där i princip hela mitt liv. Flyttade ner till sundsvall i senhösten 08.
Hur kommer det sig att du flydde hemtrakterna?
- Ja man måste ju hitta på nåt nytt. Man blir lite.. bott på samma ställe, man blir lite less. Måste hitta äventyr och nya utmaningar
Är du en äventyrsmänniska?
- Beror på vilket sätt du ser detpå. Inte skogsbärsplockare men.
.. är det var du kallar äventyr?
- Stadsäventyrare. Om det finns något sådant.
Definera en stadsäventyrare?
- Det ska vara äventyr på platt mark. Fast då är ju itne sundsvall den optimala platsen iochförsig.. Men det ska vara centralt. Inte i skogen.
Och av alla dessa skoglösa städer valde du alltså Sundsvall?
- Ja, jag hörde att det fanns ett bra innebandylag där..
- Nej, för att vara ärlig så var det kärleken som förde mig till Sundsvall.
Men precis som med de flesta trevliga historier så finns det ibland ett bittert slut.
Sen kändes det som att fan, jag vill inte flytta hem. Det är fett tråkigt. Jag tog mina kartonger, satte mig på navet och fixade till det hela.
Bittert slut - frisk nystart?
- En nytändning i ungkarlslivet!
Var det då du sprang in i sportchef Tomas Stenlund?
- Nej, det var precis när jag flyttade ned. Innan jag flyttade ned så ringde jag Tomas Stenlund efter rekommendationer att BK Sundsvall var laget man skulle ringa till. Han tog in mig med öppna armar, tyckte jag skulle komma och lira lite och visa vad jag går för. Och här är jag än idag - det måste ha gått bra menar jag.
Ja, två mål i helgen - framgången är total!
- Det är alltid kul att göra mål, det blev inte så många förra säsongen så det är skönt att inleda med två starka. Bittert docka tt inte vinna matchen.
En viss Oskar Lund har lämnat bittra kommentarer här på bloggen gällande målbeskrivningarna han fick av dig.. Lust att delge en korrekt beskrivning av målen?
- Man vill ju inte skryta i media, så här kommer en mer korrekt version: Första målet som gav 2-3 var ett frislag från nära håll. en petning av broder Hammarström, någon av dem, och sedan så.. ett handledsskott i bortre krysset. Jag blev väl så förvånad att jag glömde bort det.
- Tillslut så låg 3-3 i buren. Det var till att börja med kom en diagonalpassningen från vår egna Böös som jag tyvärr inte fick riktigt träff på utan den gick utanför, studsade i sargen och gick ut till enbroder Hammarström - igen - som sedan skickar vidare bollen till böös och sedan är en viss fersen, alltså jag, och stör holmströmstyle farmför mål. Fersen Holmström trycker in bollen i mål.
Tomas Holmström - någon slags förebild?
- Bra fråga (tack, /27). Men under matchen så kände jag mig faktiskt som en Holmström. Stod framför mål och bufflade på. Parkerade där och löpte ibland.
- Sen hade jag även en snygg framspelning till 1-3 målet, ett väldigt vackert mål där en volley satt i bortre krysset.
Annars då. Antar att innebandy är en stor del av vardagen?
- En väldigt stor del! Det blir ju runt fyra tärningar i veckan och minst en match per helg. Fler för de med åldern inne för Juniorallsvenskan. Det blir inte mycket fritid.
Du pluggar också?
- Ja det gör jag, omvårdnad. Som tur är läser vi bara två gånger i veckan så man har gott om tid att plugga.. sen är det mycket eget ansvar och självstudier.
Trivs med att plugga eller är du en partyprins/slacker?
- Det var ju en liten tillställning här med bra mycket folk i en halvliten lägenhet så i sådanna fall måste jag kalla mig partyboy. Men man måste ju även ha diciplin när man pluggar också - den kommer till och från.
- Annars spöar jag folk på Xbox. Blir väl mycket film och mycket tv-spelande. Umgås med polare och så... Träffa brudar.
Vitkigt där. Apropå Xbox; En fundering som gått runt friskt i laget är den att du har införskaffat NHL10 enbart i syftet att locka hem oss yngre i laget.. Hur ställer du dig till detta?
- Jag säger som så att: Alla är välkomna. Vill man ha en bit av kakan så är det liksom.. Då får man komma till bageriet.
Fersens bageri?!
- Jajemän.
Vad är det för kaka man erbjuds då?
- Det går ju att diskutera. Om man säger så här: Allting har ett pris, det gäller bara att htita det rätta priser.
Det låter inte bra det här.
- Det här får ni tolka hur ni vill. bara fantasin som sätter gränserna!
Vad är en fers för dig?
- Nymald köttfärs, fniss. Jag ser kvarnen framför mig som maler fersen. Det är det jag ser.
Smeknamnet?
- Det är en lite rolig historia. Det finns en serie på SVT som går under namnet "Andra avenyn" som de flesta säkert har hört talas om, den där b-serien. I den här serien fanns det en person som hette Fredrik Fersen. Ehm. Varav min kusin började kalla mig fersen. Och.. sedan öh. Sedan var det någon som kom på att det borde användas oftare, och på den vägen var det.
Ja, det var en lite "rolig" historia du.
- Njae kanske inte.. men sen. Finns ju dock en Fredrik Von Fersen som är lite kändare. Född 1719. Han var en greve. Väldigt mäktig man. Fältmarshalk. Ledarmot av svenska akademin.
Antar att det är ett återkommande partytrick från din sida, att flasha wikipediaskillsen.
- Haha. Jag var ju tvungen att se om det var någon som hittade det. Tänkte byta efternamn till fersen när man väl var igång men.. nej.
Fredrik Axel von Fersen, en av många anrika Fersar.
Rykten gör gällande att du gillar skidbackar.
- Jag åker snowboard ja. Det är vinteraktiviteten. Snöbräda.
Den är med ner till sundsvall?
- Givetvis. Med en väldigt trevlig dam inprintad på ovansida.
Du tittar alltså ned när du åker?
- Ja nackdelen är just det att man tittar ned mycket, kan hända att man krashlandar då.
Jag kan inte undvika frågan; Har du någon familj?
- Japp! Mamma Inga-Lena och pappa Anders. Även två yngre bröder, Henrik, 17, och Erik, 9.
Vad har du avverkat för klubbar under din idrottskarriär?
- Moderklubben Sandåkerns SK där jag spelade hela min Umeåtid. Fotboll och innebandy.
Berätta om fotbollsfersen.
- I fotboll måste man ju springa så mycket, där måste du ha lite explosivitet och då behöver vi löparkondis. Nej tack.
Vad lyssnar fersen på för musik?
- Allätare. Mest just nu blir det mer rock än något annat.
.. eftersom det speglar din livsstil?
- Ja, lite wild and crazy.
Säg en låt som beskriver dig.
- 50 Cent - P.I.M.P. (Snoop Dogg remix). Jag är seriös.
Om du var till att bli stradsatt på en öde ö och fick välja en från laget att ha med dig - vem skulle denna lyckliga person vara, och varför?
- En knopprig dildo och Marcus Eriksson.
Oj!
- Bör tilläggas att vi inte vill bli räddade. För att citera Jimmy, "Man är inte gay om man inte tar emot".
Är det ditt motto eller har du något annat?
- Jag har ett. "Man lever bara en gång". Och "gör så många många mål som möjligt", förstås.
Det var då visdomsord från en ovanligt vis man. För att spinna vidare på trivial fakta;
Vad är din favoritfärg?
- Röd.
Lockar fram tjuren i dig?
- Det beror på.. Nej, jag ska inte säga någonting. Röd.
Nåja. Om man vill få fersen på rätt humör - vad bör man ge honom för mat?
- Tacopaj. Grymt gott. Mammas tacopaj.
- Tyvärr så blir det inte så mycket av den nu för tiden pga förståeliga skäl. Så nu för tiden är det nog.. hmm.. Kyckling och koskos!
Vad kan man se för program på fersens tv?
- Om jag kollar på tv.. Det blir inte så mycket faktiskt. MTV eller vakna med the voice.
- Annars "köper" jag många serieboxar och "hyr" filmer.. och sånt. De serier som jag följt/följer nuär; How i met your mother. Entourage. The big bang theory.
Finns det någon karaktär i någon av nämna serier som du tycker personifierar en Fers?
- Givetvis Barney Stinson - vem annars? Må vara kaxigt men det måste man vara ibland.
För att avrunda lite här nu.. Vad säger du om helgens tuffa bortamatch?
- Helgens match mot Umeå City IBF, har jag faktiskt ingen koll på.. de vann mot Luleå med 8-4. Just de här är ett nytt innebandylag, så de här har jag ingen koll på vad de ha för spelare. Men, det är ju bortaplan också och det brukar ju spela in. Man brukar spela bättre när man har hemmaplan. Luleå har varit ett bra lag, men jag har hört att de har tappat många spelare och är långt ifrån sin forna form. Jag tror att vi borde ha en rimlig chans, om vi tar med oss kämpaandan och övrigt som var bra från förra matchen tror jag vi har goda chanser att knipa poäng.
Fersen på forna hemmaplanen.. eller, åtminstone hemmastaden. Känslan?
- Det kommer bli kul, känner ingen i Umeå City tyvärr men likväl hemmastaden.
Jag förväntar mig åtminstone 15-20 fersgroupies på läktaren.
- Kan mycket väl bli så.
Låter ju helt utomordentligt det. Nu får jag till att tacka dig för en trevlig pratstund, samt fråga om du har något du skulle vilja tillägga?
-Ja, jag vill se Martin hänga på lördag. Och sen så hoppa sjag det bjuds på en trevlig stund i bussen också..
Tre röster om fersen
27:ans kuriosa
Det har sedan en tid tillbaka florerat envisa rykten kring Fredrik Edholms relation till den svenska hiphop-superstjärnan Adam Tensta. Det var när följande bild publicerades på facebook som frågorna hopades och myterna bildades.
Vad gör de två med varandra, egentligen? Bloggen är stolt över att publicera den enda sanna historian om vad som hände, hur det hände och framförallt:
Fersen posar!
proffsfotograf: Martin Nygren
Hej Fredrik!
- Hej!
Vem är du?
- Vem jag är? Ja, vad ska man säga. Orkanen från umeå kanske?
Umeå var det alltså. När flyttades det därifrån?
- Jag är uppväxt i Umeå, bott där i princip hela mitt liv. Flyttade ner till sundsvall i senhösten 08.
Hur kommer det sig att du flydde hemtrakterna?
- Ja man måste ju hitta på nåt nytt. Man blir lite.. bott på samma ställe, man blir lite less. Måste hitta äventyr och nya utmaningar
Är du en äventyrsmänniska?
- Beror på vilket sätt du ser detpå. Inte skogsbärsplockare men.
.. är det var du kallar äventyr?
- Stadsäventyrare. Om det finns något sådant.
Definera en stadsäventyrare?
- Det ska vara äventyr på platt mark. Fast då är ju itne sundsvall den optimala platsen iochförsig.. Men det ska vara centralt. Inte i skogen.
Och av alla dessa skoglösa städer valde du alltså Sundsvall?
- Ja, jag hörde att det fanns ett bra innebandylag där..
- Nej, för att vara ärlig så var det kärleken som förde mig till Sundsvall.
Men precis som med de flesta trevliga historier så finns det ibland ett bittert slut.
Sen kändes det som att fan, jag vill inte flytta hem. Det är fett tråkigt. Jag tog mina kartonger, satte mig på navet och fixade till det hela.
Bittert slut - frisk nystart?
- En nytändning i ungkarlslivet!
Var det då du sprang in i sportchef Tomas Stenlund?
- Nej, det var precis när jag flyttade ned. Innan jag flyttade ned så ringde jag Tomas Stenlund efter rekommendationer att BK Sundsvall var laget man skulle ringa till. Han tog in mig med öppna armar, tyckte jag skulle komma och lira lite och visa vad jag går för. Och här är jag än idag - det måste ha gått bra menar jag.
Ja, två mål i helgen - framgången är total!
- Det är alltid kul att göra mål, det blev inte så många förra säsongen så det är skönt att inleda med två starka. Bittert docka tt inte vinna matchen.
En viss Oskar Lund har lämnat bittra kommentarer här på bloggen gällande målbeskrivningarna han fick av dig.. Lust att delge en korrekt beskrivning av målen?
- Man vill ju inte skryta i media, så här kommer en mer korrekt version: Första målet som gav 2-3 var ett frislag från nära håll. en petning av broder Hammarström, någon av dem, och sedan så.. ett handledsskott i bortre krysset. Jag blev väl så förvånad att jag glömde bort det.
- Tillslut så låg 3-3 i buren. Det var till att börja med kom en diagonalpassningen från vår egna Böös som jag tyvärr inte fick riktigt träff på utan den gick utanför, studsade i sargen och gick ut till enbroder Hammarström - igen - som sedan skickar vidare bollen till böös och sedan är en viss fersen, alltså jag, och stör holmströmstyle farmför mål. Fersen Holmström trycker in bollen i mål.
Tomas Holmström - någon slags förebild?
- Bra fråga (tack, /27). Men under matchen så kände jag mig faktiskt som en Holmström. Stod framför mål och bufflade på. Parkerade där och löpte ibland.
- Sen hade jag även en snygg framspelning till 1-3 målet, ett väldigt vackert mål där en volley satt i bortre krysset.
Fersen till vänster och Holmström till höger - eller vice versa?
Annars då. Antar att innebandy är en stor del av vardagen?
- En väldigt stor del! Det blir ju runt fyra tärningar i veckan och minst en match per helg. Fler för de med åldern inne för Juniorallsvenskan. Det blir inte mycket fritid.
Du pluggar också?
- Ja det gör jag, omvårdnad. Som tur är läser vi bara två gånger i veckan så man har gott om tid att plugga.. sen är det mycket eget ansvar och självstudier.
Trivs med att plugga eller är du en partyprins/slacker?
- Det var ju en liten tillställning här med bra mycket folk i en halvliten lägenhet så i sådanna fall måste jag kalla mig partyboy. Men man måste ju även ha diciplin när man pluggar också - den kommer till och från.
- Annars spöar jag folk på Xbox. Blir väl mycket film och mycket tv-spelande. Umgås med polare och så... Träffa brudar.
Vitkigt där. Apropå Xbox; En fundering som gått runt friskt i laget är den att du har införskaffat NHL10 enbart i syftet att locka hem oss yngre i laget.. Hur ställer du dig till detta?
- Jag säger som så att: Alla är välkomna. Vill man ha en bit av kakan så är det liksom.. Då får man komma till bageriet.
Fersens bageri?!
- Jajemän.
Vad är det för kaka man erbjuds då?
- Det går ju att diskutera. Om man säger så här: Allting har ett pris, det gäller bara att htita det rätta priser.
Det låter inte bra det här.
- Det här får ni tolka hur ni vill. bara fantasin som sätter gränserna!
Vad är en fers för dig?
- Nymald köttfärs, fniss. Jag ser kvarnen framför mig som maler fersen. Det är det jag ser.
Smeknamnet?
- Det är en lite rolig historia. Det finns en serie på SVT som går under namnet "Andra avenyn" som de flesta säkert har hört talas om, den där b-serien. I den här serien fanns det en person som hette Fredrik Fersen. Ehm. Varav min kusin började kalla mig fersen. Och.. sedan öh. Sedan var det någon som kom på att det borde användas oftare, och på den vägen var det.
Ja, det var en lite "rolig" historia du.
- Njae kanske inte.. men sen. Finns ju dock en Fredrik Von Fersen som är lite kändare. Född 1719. Han var en greve. Väldigt mäktig man. Fältmarshalk. Ledarmot av svenska akademin.
Antar att det är ett återkommande partytrick från din sida, att flasha wikipediaskillsen.
- Haha. Jag var ju tvungen att se om det var någon som hittade det. Tänkte byta efternamn till fersen när man väl var igång men.. nej.
Fredrik Axel von Fersen, en av många anrika Fersar.
Rykten gör gällande att du gillar skidbackar.
- Jag åker snowboard ja. Det är vinteraktiviteten. Snöbräda.
Den är med ner till sundsvall?
- Givetvis. Med en väldigt trevlig dam inprintad på ovansida.
Du tittar alltså ned när du åker?
- Ja nackdelen är just det att man tittar ned mycket, kan hända att man krashlandar då.
Jag kan inte undvika frågan; Har du någon familj?
- Japp! Mamma Inga-Lena och pappa Anders. Även två yngre bröder, Henrik, 17, och Erik, 9.
Vad har du avverkat för klubbar under din idrottskarriär?
- Moderklubben Sandåkerns SK där jag spelade hela min Umeåtid. Fotboll och innebandy.
Berätta om fotbollsfersen.
- I fotboll måste man ju springa så mycket, där måste du ha lite explosivitet och då behöver vi löparkondis. Nej tack.
Vad lyssnar fersen på för musik?
- Allätare. Mest just nu blir det mer rock än något annat.
.. eftersom det speglar din livsstil?
- Ja, lite wild and crazy.
Säg en låt som beskriver dig.
- 50 Cent - P.I.M.P. (Snoop Dogg remix). Jag är seriös.
Om du var till att bli stradsatt på en öde ö och fick välja en från laget att ha med dig - vem skulle denna lyckliga person vara, och varför?
- En knopprig dildo och Marcus Eriksson.
Oj!
- Bör tilläggas att vi inte vill bli räddade. För att citera Jimmy, "Man är inte gay om man inte tar emot".
Är det ditt motto eller har du något annat?
- Jag har ett. "Man lever bara en gång". Och "gör så många många mål som möjligt", förstås.
Det var då visdomsord från en ovanligt vis man. För att spinna vidare på trivial fakta;
Vad är din favoritfärg?
- Röd.
Lockar fram tjuren i dig?
- Det beror på.. Nej, jag ska inte säga någonting. Röd.
Nåja. Om man vill få fersen på rätt humör - vad bör man ge honom för mat?
- Tacopaj. Grymt gott. Mammas tacopaj.
- Tyvärr så blir det inte så mycket av den nu för tiden pga förståeliga skäl. Så nu för tiden är det nog.. hmm.. Kyckling och koskos!
Vad kan man se för program på fersens tv?
- Om jag kollar på tv.. Det blir inte så mycket faktiskt. MTV eller vakna med the voice.
- Annars "köper" jag många serieboxar och "hyr" filmer.. och sånt. De serier som jag följt/följer nuär; How i met your mother. Entourage. The big bang theory.
Finns det någon karaktär i någon av nämna serier som du tycker personifierar en Fers?
- Givetvis Barney Stinson - vem annars? Må vara kaxigt men det måste man vara ibland.
TV-seriekaraktären Barney Stinson till höger och fersen till vänster? Jag ser knappt någon skillnad då båda tydligen har "suited up".
För att avrunda lite här nu.. Vad säger du om helgens tuffa bortamatch?
- Helgens match mot Umeå City IBF, har jag faktiskt ingen koll på.. de vann mot Luleå med 8-4. Just de här är ett nytt innebandylag, så de här har jag ingen koll på vad de ha för spelare. Men, det är ju bortaplan också och det brukar ju spela in. Man brukar spela bättre när man har hemmaplan. Luleå har varit ett bra lag, men jag har hört att de har tappat många spelare och är långt ifrån sin forna form. Jag tror att vi borde ha en rimlig chans, om vi tar med oss kämpaandan och övrigt som var bra från förra matchen tror jag vi har goda chanser att knipa poäng.
Fersen på forna hemmaplanen.. eller, åtminstone hemmastaden. Känslan?
- Det kommer bli kul, känner ingen i Umeå City tyvärr men likväl hemmastaden.
Jag förväntar mig åtminstone 15-20 fersgroupies på läktaren.
- Kan mycket väl bli så.
Låter ju helt utomordentligt det. Nu får jag till att tacka dig för en trevlig pratstund, samt fråga om du har något du skulle vilja tillägga?
-Ja, jag vill se Martin hänga på lördag. Och sen så hoppa sjag det bjuds på en trevlig stund i bussen också..
Tre röster om fersen
Jimmy Ström säger:
"Fredrik är en riktig duracellkanin som bara fortsätter och fortsätter, det är en av hans styrkor. En annan är hans ödmjukhet och vilja att alltid offra sig för laget, han jobbar och sliter hela tiden. Han har också äntligen fattat galoppen med att spela forward, och kommer i fortsättningen vara en jäkla obehaglig överraskning för motståndarbackarna när han väl sätter igång. Liak envis som en hemoroid - har du väl fått han i arselt så blir du inte av med honom i första taget!"
"Fredrik är en riktig duracellkanin som bara fortsätter och fortsätter, det är en av hans styrkor. En annan är hans ödmjukhet och vilja att alltid offra sig för laget, han jobbar och sliter hela tiden. Han har också äntligen fattat galoppen med att spela forward, och kommer i fortsättningen vara en jäkla obehaglig överraskning för motståndarbackarna när han väl sätter igång. Liak envis som en hemoroid - har du väl fått han i arselt så blir du inte av med honom i första taget!"
Petter Kandre Gud säger:
"För det första så är jag mycket nöjd med att fersen har gjort två viktiga mål för laget. Anledningen till min lycka är att fersen nu har uppfyllt sin målkvot denna säsong och det var därför väldigt lägligt att de kom i första matchen. Det betyder nämligen att fersen om än bara för ett par dagar kan titulera sig som skyttekung i laget. Enligt min mening så borde fler mål från fersens klubba detta år rubriceras som större mirakel i samma klass att gå på vatten eller att Christoffer ”the crippler” Lust skulle vara skadefri en hel vecka…
Men för att beskriva fersen rent innebandymässigt så är vi ganska lika i vår spelstil. Vi båda kan kategorisera oss in i det berömda ”innebandybrunkar” facket. Som inom härstammar från den gamla skolan av innebandyspelare. Vi startade våra karriärer som hockeyspelare, men av en tillfällighet så såg vi en innebandymatch (i mitt fall var det ÖSK – Pixbo) och tänkte; jäklar vad den där töntsporten ser lätt ut. Vi följde alla upp detta med att gå till inköp av en jolly light (helt enkelt för att det var den klubban som fanns på den tiden). För er som har svårt att känna igen en äkta ”innebandybrunkare” bjuds här på ett par exempel:
När vi siktar på det högra krysset så träffar skottet som regel det vänstra krysset i HANDBOLLSMÅLET (om det mot all förmodan skulle träffa det högra krysset erkänner vi ALDRIG att det var tur).
Vi tror ofta att vi genom ett mer avancerat nummer har skickat iväg en motståndare för att köpa två ”raggarballar med svängdörrar” och börjar därför att titta/lyssna efter jubel och applåder från bänken, då vi inte hör några börjar vi ana oråd. Vi ser därför bakåt enbart för att upptäcka att bollen inte är på vårt blad längre och har troligen aldrig vart det heller för den delen och motståndaren har redan påbörjat förnedringen med två snabba tunnlar.
Till vårt försvar, ska sägas att vi blir jäkligt svårlästa för motståndarna då vi som regel aldrig gör samma skott/dragning två gånger av den enkla anledningen att vi inte vet hur fan vi gjorde den första gången. Sen så har vi en naturlig fördel av våra stenhårda och livsfarliga hockeytacklingar, som dessvärre i lägre divisioner (2:an och neråt) enbart belönas med 5 min på skambänken.
Jag vill gärna avsluta med att fersen är en extrem slitvarg som gör mycket nytta för laget i det tysta och förövrigt är en skön kille utanför planen också, även om många kanske har svårt att tro det med tanke på den basker fågelholken som han har på huvudet."
"För det första så är jag mycket nöjd med att fersen har gjort två viktiga mål för laget. Anledningen till min lycka är att fersen nu har uppfyllt sin målkvot denna säsong och det var därför väldigt lägligt att de kom i första matchen. Det betyder nämligen att fersen om än bara för ett par dagar kan titulera sig som skyttekung i laget. Enligt min mening så borde fler mål från fersens klubba detta år rubriceras som större mirakel i samma klass att gå på vatten eller att Christoffer ”the crippler” Lust skulle vara skadefri en hel vecka…
Men för att beskriva fersen rent innebandymässigt så är vi ganska lika i vår spelstil. Vi båda kan kategorisera oss in i det berömda ”innebandybrunkar” facket. Som inom härstammar från den gamla skolan av innebandyspelare. Vi startade våra karriärer som hockeyspelare, men av en tillfällighet så såg vi en innebandymatch (i mitt fall var det ÖSK – Pixbo) och tänkte; jäklar vad den där töntsporten ser lätt ut. Vi följde alla upp detta med att gå till inköp av en jolly light (helt enkelt för att det var den klubban som fanns på den tiden). För er som har svårt att känna igen en äkta ”innebandybrunkare” bjuds här på ett par exempel:
När vi siktar på det högra krysset så träffar skottet som regel det vänstra krysset i HANDBOLLSMÅLET (om det mot all förmodan skulle träffa det högra krysset erkänner vi ALDRIG att det var tur).
Vi tror ofta att vi genom ett mer avancerat nummer har skickat iväg en motståndare för att köpa två ”raggarballar med svängdörrar” och börjar därför att titta/lyssna efter jubel och applåder från bänken, då vi inte hör några börjar vi ana oråd. Vi ser därför bakåt enbart för att upptäcka att bollen inte är på vårt blad längre och har troligen aldrig vart det heller för den delen och motståndaren har redan påbörjat förnedringen med två snabba tunnlar.
Till vårt försvar, ska sägas att vi blir jäkligt svårlästa för motståndarna då vi som regel aldrig gör samma skott/dragning två gånger av den enkla anledningen att vi inte vet hur fan vi gjorde den första gången. Sen så har vi en naturlig fördel av våra stenhårda och livsfarliga hockeytacklingar, som dessvärre i lägre divisioner (2:an och neråt) enbart belönas med 5 min på skambänken.
Jag vill gärna avsluta med att fersen är en extrem slitvarg som gör mycket nytta för laget i det tysta och förövrigt är en skön kille utanför planen också, även om många kanske har svårt att tro det med tanke på den basker fågelholken som han har på huvudet."
Jonas Kibe säger:
"För mig är fersen en glad kille som gillar tv-spel. Det finns bara en fersen."
"För mig är fersen en glad kille som gillar tv-spel. Det finns bara en fersen."
27:ans kuriosa
Det har sedan en tid tillbaka florerat envisa rykten kring Fredrik Edholms relation till den svenska hiphop-superstjärnan Adam Tensta. Det var när följande bild publicerades på facebook som frågorna hopades och myterna bildades.
Varför det hände.
Året var 2003, och vinden slog mot rutorna på samma ohumana vis som känslorna rev och slet i Fredriks inre. "Varför är allt så orättvist?", var frågeställningen som gång på gång ekade i pojkens huvud medan han läste veckans Kamratpost för femte gången. "Jag önskar det fanns en enda människa som kunde förstå mig!" bad pojken i en stille bön innan han, för femta gången, slog upp kamratpostens sedvanliga sida om tillgängliga brevkompisar. Och där var han - han som förstod. Pojken på bilden hade ögon som borrade sig djupt in i Fredriks hjärnbalk och han bar en keps som utstrålade medmänsklighet och missförståelse.
"Honom ska vi ha!" ropade Fredrik högt och började genast konstruera ett brev till pojken med de speciella ögonen och missförståelsens keps.
Fersen anno 03.
"Honom ska vi ha!" ropade Fredrik högt och började genast konstruera ett brev till pojken med de speciella ögonen och missförståelsens keps.
"Hej!
Jag heter Fredrik, är 13 jordsnurr och skulle hemskt gärna vilja vara din vän. Jag bor i Umeå, men hoppas inte detta skall vara något problem för vår vänskap - det är ju ändå bara 70 mil oss emellan.
Jag gillar att åka snowboard, samt att vara ute sent om kvällarna och tjuvröka - är det kanske någonting du också gillar? Om helgerna brukar jag dricka häxblandningar via gamla Zeunertsflaskor medan jag och mina vänner är ute och gör hyss. Musik jag gillar extra mycket är Green Day, My Chemical Romance och Marilyn Manson. Men annars lyssnar jag också lite på Petter, petter är bra. Vad brukar du göra på helgerna, och vad gillar du för musik?
Med hopp om ett snabbt svar.
Ps. Rimmar du alltid i dina brevvänsansökningar?
Ps(2). Jag lade ned en egentagen bild jag tog i går i ett separat kuvert. Kan inte du göra det samma?"
Till
Adam Tensta
Tenstavägen 666
163 64 TENSTA
Jag heter Fredrik, är 13 jordsnurr och skulle hemskt gärna vilja vara din vän. Jag bor i Umeå, men hoppas inte detta skall vara något problem för vår vänskap - det är ju ändå bara 70 mil oss emellan.
Jag gillar att åka snowboard, samt att vara ute sent om kvällarna och tjuvröka - är det kanske någonting du också gillar? Om helgerna brukar jag dricka häxblandningar via gamla Zeunertsflaskor medan jag och mina vänner är ute och gör hyss. Musik jag gillar extra mycket är Green Day, My Chemical Romance och Marilyn Manson. Men annars lyssnar jag också lite på Petter, petter är bra. Vad brukar du göra på helgerna, och vad gillar du för musik?
Med hopp om ett snabbt svar.
Ps. Rimmar du alltid i dina brevvänsansökningar?
Ps(2). Jag lade ned en egentagen bild jag tog i går i ett separat kuvert. Kan inte du göra det samma?"
Till
Adam Tensta
Tenstavägen 666
163 64 TENSTA
Fersen anno 03.
Det var brevet. Och jag antar att ni kan urskilja resten av historian redan nu - pojkarna skrev ihärdigt till varandra under flera års tid, där de veckoligen uppdaterade varandra om sina rapkarriärer, kepsköp, frisörbesök, innebandyspelande och vindarnas ohumana slag mot rutorna.
Så småningom kom de överens om att ses på den populära Hultsfredfestivalen, där Adam skulle uppträda och Fredrik skulle campa. Efter en flera minuter lång kram där glädjetårarna beblandades med upprymdhetens svett sansade sig de båda, och den nu på efterhand facebookpublicerade bilden blev ett faktum.
Efter detta möte är uppgifterna något mer tvetydliga, men vad som säkert är att Fredrik senare åkte bil tillsammans med Adam, och fick då sköta växelspaken under peppande raprhymes från chaffören Adam.
Så småningom kom de överens om att ses på den populära Hultsfredfestivalen, där Adam skulle uppträda och Fredrik skulle campa. Efter en flera minuter lång kram där glädjetårarna beblandades med upprymdhetens svett sansade sig de båda, och den nu på efterhand facebookpublicerade bilden blev ett faktum.
Efter detta möte är uppgifterna något mer tvetydliga, men vad som säkert är att Fredrik senare åkte bil tillsammans med Adam, och fick då sköta växelspaken under peppande raprhymes från chaffören Adam.
Fersen posar!
proffsfotograf: Martin Nygren
/27
Reportage: Oklarheter gällande Oskar Perssons avstigande
Skadeskjuten? Med hjälp av vilt grimaserande försökte Oskar Persson, 17, vinna sina medspelares sympatier.
Måndagsträningen var inne på sin sista kvart när vår ende Kenyan Oskar Persson hittades på egen planhalva, i fostersällning utstötandes diverse svordomar samt ljud av den art som annars enbart kan upplevas om man beger sig ut på Alnö och lyckas intervjua Alnöbjörnen just efter att den stegat ned högertassen i en björnsax.
- Det är uppenbart att killen bara är ute efter uppmärksamhet, analyserar en av spelarna som befann sig på bänken under händelsen.
- Jag stod framför mål för att skymma målvakten när plötsligt bollen träffade mig rakt på, hävdar Persson medan han menande gestikulerar mot skrevet.
Händelsen ådrog sig stor uppmärksamhet bland samtliga som hade samlat sig i Skönsbergshallen under måndagkvällen för spela innebandy. Många av de var mycket besvikna över uppbrottet i spelet, och menade på att det inte är första gången.
- Det är snarare regeln än undantag att "OP" fjantar runt med sitt skådespeleri, berättar en spelare i laget som vill förbli anonym.
Persson: "Karln skjuter precis när jag vänder upp!"
Oskar Persson, eller "OP" som han kallas i folkmun, berättar själv om vad som egentligen hände och anledningen varför han kände sig tvungen att lägga sig som en skadeskjuten soldat mitt på planen och grimasera värre än Sean Banan gör efter att ha avfyrat ett sista citat i en omgång snabbfrågor:
- Jag passade Pontus, tror jag, och tog sedan löpningen in i slottet för att visa mig.. Då skjuter karln, precis när jag vänder upp.
* Var träffades du?
- Den högra, berättar martyren pekandes mot skrevet.
* Och vem var det som avlossade nådaskottet?
- Niklas, svarar han snabbt men ändrar sig direkt:
- Nej, Adam var det! Eller nej, Niklas menar jag!
På frågan varför denna osäkerhet kring vem det var som verkligen skjöt skyller "OP" på det sedan tidigare bevisade "tvillingsyndromet", och är sedan nogrann med att understryka om detaljrikedomen i hans, numera rejält ifrågasatta, version:
- Jag kommer ihåg allt. Bollen letar sig mot skrevet med en lätt skruv.
Engberg nekar allt
En spelare som alltså på något vis var med i det mytomspunna händelseförloppet ska alltså enligt offret Persson ha varit backkollegan tillika gode vännen Adam Engberg, som dock inte förstår vad "OP" syftar på.
- Det där måste han ha fantiserat ihop, säger han och berättar sedan:
- Jag kan minnas situationen, men så vitt jag vet var inte han i vägen för något skott. Sanderyd räddade och släppte sedan retur mot stället där Oskar befann sig, men bollen rörde honom aldrig.
En som dock ställer sig på Oskars sida är lagledare Håkan Persson.
- "Nicke" får in ett riktigt "bullseye", berättar han entusiastiskt.
Fräck kille. "Jag blev träffad på näsan också", säger den onormalt olycksdrabbade Oskar Persson. Håkan Persson, i bakgrunden, instämmer nickandes till sin sons berättelser.
Bloggen har förgäves förskt nå utpekade pungskytten Niklas Hammarström utan resultat. Och när Pontus Hammarström fick frågan om man hade någon koll hurvida brorsan hade vådaskjutit "OP" eller inte blev svaret ett avhuggande:
- Inga kommentarer.
Oavsett så lyder frågeställningen pöbeln nu så här efter träningen tillängar åtskilliga mängder energi vid som följande:
Oskar Persson - en martyr i innebandyns tecken eller en mediakåt skådespelare med mörklagda stuntman-roller i Wallanderfilmerna?
Martin Nygren
Kepsbladet
[email protected]
En stund i rampljuset
Så där ja, nu står det klart: Fredrik goes lokalkändis.
http://dagbladet.se/sport/innebandy/1.1370812
En helsida i dagens dagblaska också, inte dåligt.
/27
en myra är fler än noll elefanter
.. eller något.
BK Sundsvall - Skellefteå IBK
4-5 efter förlängning
(0-0, 1-3, 3-1, 0-1)
Skott: 28-24 (5-9, 7-7, 16-7, 0-1)
utv, BK: 1x2.
IBK: 2x2.
4-5 efter förlängning
(0-0, 1-3, 3-1, 0-1)
Skott: 28-24 (5-9, 7-7, 16-7, 0-1)
utv, BK: 1x2.
IBK: 2x2.
Vi chockinleder denna matchrapport med att trotsa alla oskrivna journalistiklagar genom att uppge matchstatistik innan någonting annat. Men just dagens match beskrivs ändå rätt väl genom ovanstående sifferkombinationer, vilket ni förhoppnignsvis kommer nicka instämmande till vid inläggets ände.
Första perioden
Den inledande akten kan enklast summeras med adjektiv som; tempofattig, avvaktande och.. försvarsinriktad, månne?
Varken vi eller Skellefteå visar någon vidare löpvilja, vilket helt klart passar de sistnämna bättre än oss. Vi ställer allt som oftast upp helt korrekt och de få gånger bortalaget lyckas prestera chanser av modell: farligare så är -
- Bülow där och räddar skiten ur målet. Detta är för oss extremt välbehövligt då vi på andra sidan planen ine lyckas förlägga spelet allt för många gånger - det kletas och pletas med boll på mittplanen gång på gång och passningarna som söks är på tok för komplicerade.
Andra perioden
Nu så börjar det hända saker - tyvärr är det dock i fel bur det rasslar till i när matchens första två mål kommer till.
0-1: Backskott som yours truly inte lyckas täcka helt utan bollen tar istället banan via mitt undersida lår-backen-pånånochsedanpånågontill-mål. Kul.
0-2: Vi slarvar med boll i den första kontringsfasen - dvs in i mittenknacken - vilket Skellefteå skoningslöst utnyttjar på bästa sätt. Kul.
Efter dessa kallduschar tar vi oss samman och skruvar upp tempot - och det rejält. Effekt kommer direkt då, efter en mer eller mindre tilltrasslad situation framför målet där Fersen är inne och krigar i sedvanlig ordning, ingen mindre än capmartin själv lyckas smacka upp bollen i klykan från en relativt snäv vinkel. Och som om inte det vore nog - ja, ursäkta, men är man inne på matchens samtliga baklängesmål är det väl inte konstigt att man vill skryta lite om det man faktiskt gjorde bra under matchen? - var det på volleyfat denna delikatess levererades. Man har väl gjort fulare mål.
Tyvärr så kompenserar vi för ovan beskrivda prestation blott tio minuter senare då man gör en grövre markeringsmiss vilket naturligtvis utmynnar i ett 1-3 underläge, men dessförinnan hade vi fått riktigt fin snurr frammåt och en kvittering låg inte allt för långt borta i tiden - trodde man.
Men tji fick vi - tacka mig för det.
Tredje perioden
Notera skottstatistiken och förstå sedan:
Detta var vår period.
Efter tio minuters spel visar resultattavlan fullt rättvist ställningen 3-3, vilket möjliggjordes av Fersens numera inskjutna Chill-blad. Smack och smack, så var vi där.
Första perioden
Den inledande akten kan enklast summeras med adjektiv som; tempofattig, avvaktande och.. försvarsinriktad, månne?
Varken vi eller Skellefteå visar någon vidare löpvilja, vilket helt klart passar de sistnämna bättre än oss. Vi ställer allt som oftast upp helt korrekt och de få gånger bortalaget lyckas prestera chanser av modell: farligare så är -
Andra perioden
Nu så börjar det hända saker - tyvärr är det dock i fel bur det rasslar till i när matchens första två mål kommer till.
0-1: Backskott som yours truly inte lyckas täcka helt utan bollen tar istället banan via mitt undersida lår-backen-pånånochsedanpånågontill-mål. Kul.
0-2: Vi slarvar med boll i den första kontringsfasen - dvs in i mittenknacken - vilket Skellefteå skoningslöst utnyttjar på bästa sätt. Kul.
Efter dessa kallduschar tar vi oss samman och skruvar upp tempot - och det rejält. Effekt kommer direkt då, efter en mer eller mindre tilltrasslad situation framför målet där Fersen är inne och krigar i sedvanlig ordning, ingen mindre än capmartin själv lyckas smacka upp bollen i klykan från en relativt snäv vinkel. Och som om inte det vore nog - ja, ursäkta, men är man inne på matchens samtliga baklängesmål är det väl inte konstigt att man vill skryta lite om det man faktiskt gjorde bra under matchen? - var det på volleyfat denna delikatess levererades. Man har väl gjort fulare mål.
Tyvärr så kompenserar vi för ovan beskrivda prestation blott tio minuter senare då man gör en grövre markeringsmiss vilket naturligtvis utmynnar i ett 1-3 underläge, men dessförinnan hade vi fått riktigt fin snurr frammåt och en kvittering låg inte allt för långt borta i tiden - trodde man.
Men tji fick vi - tacka mig för det.
Tredje perioden
Notera skottstatistiken och förstå sedan:
Detta var vår period.
Efter tio minuters spel visar resultattavlan fullt rättvist ställningen 3-3, vilket möjliggjordes av Fersens numera inskjutna Chill-blad. Smack och smack, så var vi där.
Bildtext: här prickskjuter Fersen 2-3 med sitt Böösvinklade blad.
Men vad är detta, tänkte jag, ska vi få vara så här glada?
Som lagkapten fanns det bara ett svar; Icke! .. och så sprang vi helt sonika in och tappade positionen ännu en gång. Smack, 3-4, och vi är åter igen i underläge. Herre gud.
Nå väl, med känslan av att bortsett fråns tällningen vara det bättre laget trummade vi på, och kunde i powerplay kvittera genom Kindström som snyggt prickskjöt stolpe in. Mer sånt!
Med vind i seglen underhöll vi vårat erhållna momentum och pressade ett nu tröttslitet bortalag ned i bygga. Ramträffarna avlöste varandra (tror vi hade 4 stycken sammanlagt under perioden) men det riktiga flytet lyste, liksom den gjorde hela matchen, med sin frånvaro.
Förlängningen
Här tyckte jag att det började bli lite för tråkigt med matchen, så åter igen tog man ett felaktigt beslut för mycket vilket resulterade i att Skellefteå bokstavligen tryckte in bollen efter blotta 25 sekunders övertid. Hejja.
Summering samt övrigt skoj
För det första: Skellefteå kommer nog inte hamna topp tre, om detta är allt de har att komma med. Långsamt statiskt spel kombinerat med ett inte allt för tätt försvarsspel borde vara receptet för en placering på den nedre tabellhalvan*. Men samtidigt, så är en annan rykande färsk i division två-sammanhang, vilket förstås inte utgör någon garanti för att min uppskattning är fullt korrekt.
För det andra: Försvarsspelet såg idag rätt skarpt ut, vilket så klart är otorligt positivt. Dessvärre kompenserades detta med ett mindre effektivt anfallsspel, men förr eller senare kommer väl de båda samtidigt.
För det tredjen: När Degen är på plats blir det poäng. Och gud vad skönt det är att ha någonting lite mer internt att ropa i ringen inför match, istället för det tandläkartråkiga men ändå funktionella SUNDSVALL.
För det fjärde: Ännu är inte säsongen första vinst bärgad. Denna match får dock ses som ett gott steg i rätt riktning.
* = Om någon Skellefteåanhängare tog illa vid av min analys och direkt börjar koka ihop något mothugg så hoppas jag att den energin besparas genom följande: Nej, vi har inte heller recept för någonting till den övre halvan eftersom ni vann och således är bättre än oss. Så där, skönt att ha det gjort redan nu.
OCH NU, mina damer och herrar, är det dags för någonting som fortsättningsvis kommer bli standard efter matchspel.. Nämligen utdelning av Fersar, som går till de/det/de som för dagen var mest framträdande.
Fersen himself blir idag tilldelad tre fersar för sina två mål, samt sitt snygga assist till mig. Utöver att vara skarpskytt passade han även på att slita föredömligt och jag antar att hans rapida fotarbete var för bortalaget ungefär lika välkommet som en könssjukdom. Bra Fredrik.
Vår eminenta burväktare Joachim Bülow Handler står idag för en insats som absolut gör sig förtjänt av två snygga fersar. Något mål kanske tillkom lite enklare än de andra, men allt som allt en riktigt förbannat bra insats från den nysnaggade (??? håret såg kortare ut idag än vanligt) målvakten.
Slagskottsvirtuosen Böös stod idag för uteslutande korrekta beslutstaganden och allmänt grymt spel, vilket gör att han får den sista och avslutande fersen att addera till sitt CV.
Avslutningsvis, för att celebrera denna inte allt för misslyckade matchdag, bjuder vi på en gladare lagbild. Se så söt vi är!
Bildtext: ett fokuserat gäng grabbar firar en av Fredrik Edholms två baljor.
/27
vs Skellefteå
Ja, gott folk. Nu är timmen snart slagen. 13.00, söndag, alltså.
Det lär bli en rejäl holmgång, mot ett topptippat Skellefteå som förhoppningsvis City* under lördagen lyckas ge en rejäl match.. Det skulle generera ett på söndag slitet och tröttkört Skellefteå, som nog skulle underlätta vår uppgift ordentligt.
Sista genrepet inför mandomsprovet genomfördes under fredagen, och det såg allt som oftast riktigt bra ut. Åtminstone offensivt, då vi ideligen bjöd varandra på skarpa kombinationer och snygga upprullningar. Defensiven passerar väl även den utan bemärkelse då det blev skrämmande lite mål (tror resultatet 0-0 stod sig enda till sista tredjedelen av träningens matchlir). Det övades också en del powerplay, dock utan några godare resultat egentligen. Får se vad vi lyckas trolla fram på den fronten under söndagen..
En spelare som verkligen verkar ha hittat formen så här lagom till seriestarten är i alla fall Petter Kandre.
Efter att högmodigt ha utlovat en tunnel på Fersen begav sig Petter, som från och med nu kommer skrivas som Gud då detta är hans rättmätiga smeknamn, efter att ha tagit hand om en lös boll framför egen bur uppåt i banan.
Som en skänk från ovan (he-he) möter här Gud direkt på ferspatrull, vilket ju passar som en guds hand i en gudahandske. Fersen förnedrans å det grövsta då alla lyckligt betraktade bollen som retsamt rullade mellan hans ben, och Gud, som nu fortsätter sitt korståg med det bredaste av flin på sina läppar, ser sig nu omkring efter spelalternativ. Han ser att Andersson kommer anstormandes, men misslyckas med sin chippassning som istället för att gå förbi motståndarbacken Staffrin studsar tillbaka via den sistnämnda till Guds blad.
Efter detta smått bisarra händelseförlopp återstår det bara en målvakt mellan Gud och mål. Och en målvakt räcker knappast för att stoppa en gud. Adam i mållet kollras bort fullständigt varpå Gud säkert lägger in en backhand i det öppna målet, var på han slänger upp klubban på läktaren och tar ett stilla ärevarv runt planen, ivrigt efterföljd av sina lärjeungar. Så småningom nådde Gud tillbaka till sitt bås, där han unnade sig några droppar vatten medan han mottog lagets gratulationer och hyllningar. Fortfarande med samma breda flin på sina läppar.
Och vet ni vad?
Jag tror han flinar än..
* = Det kan hända att det dyker upp en något mer utförlig analys av skellefteå här efter denna match. Faktum är att vi inte vet någonting alls om dem just i skrivande stund, utom att de ska vara rätt duktiga.
/27
Det lär bli en rejäl holmgång, mot ett topptippat Skellefteå som förhoppningsvis City* under lördagen lyckas ge en rejäl match.. Det skulle generera ett på söndag slitet och tröttkört Skellefteå, som nog skulle underlätta vår uppgift ordentligt.
Sista genrepet inför mandomsprovet genomfördes under fredagen, och det såg allt som oftast riktigt bra ut. Åtminstone offensivt, då vi ideligen bjöd varandra på skarpa kombinationer och snygga upprullningar. Defensiven passerar väl även den utan bemärkelse då det blev skrämmande lite mål (tror resultatet 0-0 stod sig enda till sista tredjedelen av träningens matchlir). Det övades också en del powerplay, dock utan några godare resultat egentligen. Får se vad vi lyckas trolla fram på den fronten under söndagen..
En spelare som verkligen verkar ha hittat formen så här lagom till seriestarten är i alla fall Petter Kandre.
Efter att högmodigt ha utlovat en tunnel på Fersen begav sig Petter, som från och med nu kommer skrivas som Gud då detta är hans rättmätiga smeknamn, efter att ha tagit hand om en lös boll framför egen bur uppåt i banan.
Som en skänk från ovan (he-he) möter här Gud direkt på ferspatrull, vilket ju passar som en guds hand i en gudahandske. Fersen förnedrans å det grövsta då alla lyckligt betraktade bollen som retsamt rullade mellan hans ben, och Gud, som nu fortsätter sitt korståg med det bredaste av flin på sina läppar, ser sig nu omkring efter spelalternativ. Han ser att Andersson kommer anstormandes, men misslyckas med sin chippassning som istället för att gå förbi motståndarbacken Staffrin studsar tillbaka via den sistnämnda till Guds blad.
Efter detta smått bisarra händelseförlopp återstår det bara en målvakt mellan Gud och mål. Och en målvakt räcker knappast för att stoppa en gud. Adam i mållet kollras bort fullständigt varpå Gud säkert lägger in en backhand i det öppna målet, var på han slänger upp klubban på läktaren och tar ett stilla ärevarv runt planen, ivrigt efterföljd av sina lärjeungar. Så småningom nådde Gud tillbaka till sitt bås, där han unnade sig några droppar vatten medan han mottog lagets gratulationer och hyllningar. Fortfarande med samma breda flin på sina läppar.
Och vet ni vad?
Jag tror han flinar än..
* = Det kan hända att det dyker upp en något mer utförlig analys av skellefteå här efter denna match. Faktum är att vi inte vet någonting alls om dem just i skrivande stund, utom att de ska vara rätt duktiga.
/27
seriepremiären närmar sig
.. och det med god hastighet.
Det märks rätt väl att den lååånga försäsongen börjar gå mot sitt slut nu.
Träningarna är betydlgit mer fartfyllda, alla gör vad de ska med ett fokus av sällan skådat like och det blir allt grinigare och grinigare på planen - som sig bör.
Glädjande är att det faktiskt börjar gå att urskilja någonting som skulle kunna rubriceras som linjer och variationsrikedom i vårat spel nu - gällande vilket det såg desto mörkare ut under de första stapplande träningspassen för sommaren, då i ljustadalens kompakta idrottssal, då den udda samlingen människor som utgjorde spelartruppen snarare påminnde om ett gäng kalvar på grönbete; oroväckande svaga och junioraktigt enformiga.
Men nu är det nya tider, då coach Jimmy har fullbordat sin vision om att göra taniga tonårspojkar till stadiga män*.
Denna robusta samling herrar nöter nu för fullt vad som faktiskt är nötvändigt**, nämligen försvarsspel och det mer raka antågandet mot mål under kontringar. Och visst börjar det likna någonting av det hela.
-
Detta inlägg får figurera som en smärre update i dessa annars relativt informationsfattiga dagar. Bloggen uppmanar allmänheten till tålamod, då skribenten ännu inte är riktigt varm i kläderna, vilket får skyllas på den tämligen matchfattiga vardagen.
Nu med den analkande seriestarten är det dock föga troligt att tystnaden kommer bestå - och självklart kommer det så småningom finnas en förhands inför seriepremären att läsa om inte en allt för fjärran skådad tid.
Men som en teaser följer här det elementära:
* = bloggen tar inte på sig något som helst ansvar för eventuella överdrifter i texten.
** = bloggen tar inte heller på sig något som helst ansvar för saker som eventuellt kan uppfattas som otroligt tråkiga ordvitsar (?).
/27
Det märks rätt väl att den lååånga försäsongen börjar gå mot sitt slut nu.
Träningarna är betydlgit mer fartfyllda, alla gör vad de ska med ett fokus av sällan skådat like och det blir allt grinigare och grinigare på planen - som sig bör.
Glädjande är att det faktiskt börjar gå att urskilja någonting som skulle kunna rubriceras som linjer och variationsrikedom i vårat spel nu - gällande vilket det såg desto mörkare ut under de första stapplande träningspassen för sommaren, då i ljustadalens kompakta idrottssal, då den udda samlingen människor som utgjorde spelartruppen snarare påminnde om ett gäng kalvar på grönbete; oroväckande svaga och junioraktigt enformiga.
Men nu är det nya tider, då coach Jimmy har fullbordat sin vision om att göra taniga tonårspojkar till stadiga män*.
Denna robusta samling herrar nöter nu för fullt vad som faktiskt är nötvändigt**, nämligen försvarsspel och det mer raka antågandet mot mål under kontringar. Och visst börjar det likna någonting av det hela.
-
Detta inlägg får figurera som en smärre update i dessa annars relativt informationsfattiga dagar. Bloggen uppmanar allmänheten till tålamod, då skribenten ännu inte är riktigt varm i kläderna, vilket får skyllas på den tämligen matchfattiga vardagen.
Nu med den analkande seriestarten är det dock föga troligt att tystnaden kommer bestå - och självklart kommer det så småningom finnas en förhands inför seriepremären att läsa om inte en allt för fjärran skådad tid.
Men som en teaser följer här det elementära:
BK Sundsvall vs. Skellefteå IBK
Söndag den 20:e september
Matchstart klockan 13.00
Sundsvalls Sporthall
- Å BK Sundsvalls önskar bloggen (med hjälp av tvålfagre Joachim Bülow Handler) just DIG varmt välkommen till matchen!
Söndag den 20:e september
Matchstart klockan 13.00
Sundsvalls Sporthall
- Å BK Sundsvalls önskar bloggen (med hjälp av tvålfagre Joachim Bülow Handler) just DIG varmt välkommen till matchen!
* = bloggen tar inte på sig något som helst ansvar för eventuella överdrifter i texten.
** = bloggen tar inte heller på sig något som helst ansvar för saker som eventuellt kan uppfattas som otroligt tråkiga ordvitsar (?).
/27
Glöm vad jag sa,
det kommer ICKE bli någon match mot Granlo nu på lördag.
Tråkigt nyhet, och än tråkigare att jag får ta skulden för alla besvikna människor där ute som nu måste planera om sin helg eftersom de inte längre har möjligheten att bevittna sina absoluta favoritlirare spela match basunerar ut osannignar på detta oförskämda vis. Jag lovar bot och bättring. Därför hoppas jag att följande bild frambringar samma uppmuntrande effekt hos pöbeln som hos undertecknad;
Tråkigt nyhet, och än tråkigare att jag får ta skulden för alla besvikna människor där ute som nu måste planera om sin helg eftersom de inte längre har möjligheten att bevittna sina absoluta favoritlirare spela match basunerar ut osannignar på detta oförskämda vis. Jag lovar bot och bättring. Därför hoppas jag att följande bild frambringar samma uppmuntrande effekt hos pöbeln som hos undertecknad;
Hej Nils!
/27
utebliven förstavinst,
Ja, som rubriken antyder:
Gårdagens match slutade med torsk, torsk och än mer torsk.
7–9 blev slutsiffrorna till Nordics favör, och man kan väl i ärlighetens namn säga att det återspeglar matchen i stort. Fast inte uten att man känner en viss frustration, då matchen lika gärna skulle kunna ha summerats som vår första vinst för säsongen - men icke, den får låta sig vänta till på lördag*.
Nu står sig mitt minne inte i absolut bästa form efter en mer eller mindre utmattande skoldag, men jag skall ändå försöka kladda ned någonting referatliknande om matchen:
Uppvärmning
tillbringades till större delen i sporthallens anrika C-hall, där stämningen var god bland de två målvakter, tre backar (Marcus Kindström anslöt till backtrojkan efter Granlos träning, vilken också var anledningen till att C-hallen hade sin säsongspremiär som uppvärmningslokal) och 7 forwards som för dagen skulle representera BK Sundsvall.
Laget formerades som följande:
Adam Persson (Viktor Sanderyd)
Melander - Kibe
Edholm Fersen - Nygren - Löfgren
Kindström - Hägg Böös
Pontus - Lusth - Eriksson
(Andersson)
Första perioden
(4–3)
Vi presterar allt annat än vad vi ska göra under den inledande halvan av första perioden. Vi dräller med bollen, samt saknar tempo både i fötter och tanke vilket gör att Nordics 0-1 känns fullt rättvist, då de mer eller mindre rullar runt oss utan några bekymmer överhuvudtaget.
Vi lyckas visserligen kontra in en kvittering, vars målskytt samt förarbete jag inte kan förnimma i skrivande stund, men Nordic prickar in så väl 1–2 som 1-3 innan vi vaknar till på riktigt.
Och när vi väl vaknar till så råder det ingen riktig tvivel: Vi har en kombination av fart och finess i anfallsspelet som Nordic inte kan matcha. 2–3 tråcklas in från undertecknads x-cat-backhand, och kvitteringsmålet blir ett faktum efter att Pontus snyggt och finurligt rundat målvakten för att sedan enkelt lägga in bollen i den mer eller mindre öppna kassen.
Vi tar även ledningen i matchen innan periodens slut. Firma Nygren-Böös visar upp sin magi mitt under brinnade numerära överläge, där Muskelösa Martin kan vända bort en något för aggresiv Mathias Ekman bakom mål och servera Böös det öppnaste av mål på bortre stolpen.
Böös avslutar på det vis en sann målskytt är värdig, då han kyligt placerar sitt enochenhalvmetersdirektskott via ribban och in.. Som sig bör.
Andra perioden
(1–4)
Inleds med gott mod som sig bör med en bättre periodsavslutning i ryggen.
Trodde man.
4–4 är ett faktum blott 16 sekunder in i den andra akten, och det efter att undertecknad slarvat gravt med sin markering av spelaren vi hade ansvar för, som helt sonika får placera in en retur från ett skott från vår högerkant.
Inledningen sätter sin prägel på hela perioden, som utmynnar i ett till synes evigt försvarsslit för vår del. Intiativ till kontringar finns, men antingen tappas bollen bort i på tok för kritiska lägen, eller så dröjer första bollen tillräckligt lång tid för att läget ska ha försvunnit och helt och hållet raderats från innebandykartan. Vi agerar ängsligt och finner oss gång på gång för långt ifrån Nordics erkänt duktiga målskyttar, vilket så småningom summeras som fyra insläpta mål på blotta 20 minuter.
På något vis preseterar vi en reducering någon gång innan periodvila, vilket bättrade på förutsättningarna inför den tredje perioden något.
Tredje perioden
(2-2)
Vi går in fast beslutna om att ta tillbaka grepet om matchen på samma sätt vi gjorde under första periodens andra halva.
Trodde man. 5–8 kommer som en kalldusch i vinterkyla redan efter blotta 30 sekunders spel. Minns inte hur målet kom till, men troligen var det väl ett bättre placerat skott från Joel Rahmqvist.
Vi börjar inse allvaret och jobbar träget vidare för att återta spel och momentum, och även om det bitvis presteras bra lir från de svartklädda så har Nordic också sin beskärda del av bollinnehav, vilket sliter onödigt på oss som gång på gång jobbar fel i försvasspelet.
Vi reducerar någon gång under mittenpartiet av perioden, och om jag inte missminner mig helt var även det ett powerplay-mål, denna gång signerat Fersen som distinkt kunde styra in Böös välriktade skottpassning.
Vi börjar få rejäl kvitteringsvittring efter att Kibetåget tuffat upp längs det utlagda spåret på vänsterkanten, och makalöst läckert placerat in 7–8 med ett hårdare handledsskott via bortre stoplen och in - ett typiskt Kibemål på det mest typiska Kibemanér.
Olyckligt nog prickskjuter Nordic in 7–9 i anfallet efter - ochdet käns åter igen som det inte vore helt snett placerade pengar att lasta in en större slant på att det var Joel Rahmqvist handledare som stod för förarbetet.
Här skulle man nog vanligvis kunna dra för ridån för kvällen - men icke. Vi jobbar vidare i god anda och har några kvalificerade lägen att reducera och därigenom möjliggöra en eventuell sista-minuten-kvittering.
Bollen vill dock inte gå vår väg, och Nordic kan slutligen gå segrande ur kampen.
Summering och funderingar
Sett till 60 minuter så får man nog ändå utse Nordic till rättmätiga vinnare - men förlusten lämnar ändå en otroligt besk eftersmak. Några av anledningarna?
1. Joel Rahmqvist, den gamle skojaren, får mer eller mindre helt ostört sikta in sig och avlossa sin bödelbössa - inte bara en, utan även två, tre, fyra och slutligen fem (?!) gånger. Vi måste bli betydligt mer konsekventa i att ligga tätt på motståndarna, och det bådar inte gott att - även om Joel så klart är en makalös innebandylirare - vi troligtvis kommer stöta på fler målskytar av rang som nog också toppar Joels kapacitet. Till exempel Andreas Carlbom af Thoréngruppen, som undertecknad redan stött på i år under Nolia Cup. Gud bevare mig.
2. Sedvanligt manfall. Det är inte första gången för säsongen vi med nöd och näppe kan ställa upp med två femmor på planen - mer eller mindre försäsongen igenom har det långt ifrån optmiala antalet spelare, sett från ett träningskvalitativt perspektiv, varit allt vi haft att tillgå. Det har varit fotboll här, sjukdom där, skada där som ideligen satt käppar i hjulet för oss att som lag kunna nöta in vitala saker. Förhoppningsvis är en bättring antågande, för det här kommer ingalunda hålla i det långa loppet.
3. Vi agerar inte med tillräcklig kyla i försvarsspelet. Gång på gång tappar vi förståndet och beger oss ut på utflykter i fel lägen som utynnar i grova luckor i vårat tilltänkt täta försvarsspel - vilket en kväll som denna får motståndet att buga och bocka för visad omtanke. Vi måste alla bli säkrare på var och när vi ska befinna oss på banan, samt när och hur vi ska agera aggresivt. Nöta, nöta, nöta är receptet.
Så där ja. Jag ber om ursäkt för eventuella felaktigheter rent matchfaktamässigt, men då vi inte lyckats lägga vantarna på någon statistik så blir det som det blir. Om ni har några invändningar får ni glädjeligen medla dem via Kommentarfunktionen.
I övrigt ett tämligen bildfattigt inlägg - men detta beskylls helt och hållet på, för att citera fystränare Charles, Nicklas Bäckman som fastän enligt försmorda planer förberett sin eminenta kamera med laddningssladd i god tid innan matchen misslyckas att medbringa den till sporthallen. It ain't my fault, blame Bäckman.
* = På lördag är det åter igen dags för oss att mäta våra krafter mot våra klubbkamrater i Granlo BK - och då är det banne mig dags för att bärga en seger.
/27
Gårdagens match slutade med torsk, torsk och än mer torsk.
7–9 blev slutsiffrorna till Nordics favör, och man kan väl i ärlighetens namn säga att det återspeglar matchen i stort. Fast inte uten att man känner en viss frustration, då matchen lika gärna skulle kunna ha summerats som vår första vinst för säsongen - men icke, den får låta sig vänta till på lördag*.
Nu står sig mitt minne inte i absolut bästa form efter en mer eller mindre utmattande skoldag, men jag skall ändå försöka kladda ned någonting referatliknande om matchen:
Uppvärmning
tillbringades till större delen i sporthallens anrika C-hall, där stämningen var god bland de två målvakter, tre backar (Marcus Kindström anslöt till backtrojkan efter Granlos träning, vilken också var anledningen till att C-hallen hade sin säsongspremiär som uppvärmningslokal) och 7 forwards som för dagen skulle representera BK Sundsvall.
Laget formerades som följande:
Adam Persson (Viktor Sanderyd)
Melander - Kibe
Edholm Fersen - Nygren - Löfgren
Kindström - Hägg Böös
Pontus - Lusth - Eriksson
(Andersson)
Första perioden
(4–3)
Vi presterar allt annat än vad vi ska göra under den inledande halvan av första perioden. Vi dräller med bollen, samt saknar tempo både i fötter och tanke vilket gör att Nordics 0-1 känns fullt rättvist, då de mer eller mindre rullar runt oss utan några bekymmer överhuvudtaget.
Vi lyckas visserligen kontra in en kvittering, vars målskytt samt förarbete jag inte kan förnimma i skrivande stund, men Nordic prickar in så väl 1–2 som 1-3 innan vi vaknar till på riktigt.
Och när vi väl vaknar till så råder det ingen riktig tvivel: Vi har en kombination av fart och finess i anfallsspelet som Nordic inte kan matcha. 2–3 tråcklas in från undertecknads x-cat-backhand, och kvitteringsmålet blir ett faktum efter att Pontus snyggt och finurligt rundat målvakten för att sedan enkelt lägga in bollen i den mer eller mindre öppna kassen.
Vi tar även ledningen i matchen innan periodens slut. Firma Nygren-Böös visar upp sin magi mitt under brinnade numerära överläge, där Muskelösa Martin kan vända bort en något för aggresiv Mathias Ekman bakom mål och servera Böös det öppnaste av mål på bortre stolpen.
Böös avslutar på det vis en sann målskytt är värdig, då han kyligt placerar sitt enochenhalvmetersdirektskott via ribban och in.. Som sig bör.
Andra perioden
(1–4)
Inleds med gott mod som sig bör med en bättre periodsavslutning i ryggen.
Trodde man.
4–4 är ett faktum blott 16 sekunder in i den andra akten, och det efter att undertecknad slarvat gravt med sin markering av spelaren vi hade ansvar för, som helt sonika får placera in en retur från ett skott från vår högerkant.
Inledningen sätter sin prägel på hela perioden, som utmynnar i ett till synes evigt försvarsslit för vår del. Intiativ till kontringar finns, men antingen tappas bollen bort i på tok för kritiska lägen, eller så dröjer första bollen tillräckligt lång tid för att läget ska ha försvunnit och helt och hållet raderats från innebandykartan. Vi agerar ängsligt och finner oss gång på gång för långt ifrån Nordics erkänt duktiga målskyttar, vilket så småningom summeras som fyra insläpta mål på blotta 20 minuter.
På något vis preseterar vi en reducering någon gång innan periodvila, vilket bättrade på förutsättningarna inför den tredje perioden något.
Tredje perioden
(2-2)
Vi går in fast beslutna om att ta tillbaka grepet om matchen på samma sätt vi gjorde under första periodens andra halva.
Trodde man. 5–8 kommer som en kalldusch i vinterkyla redan efter blotta 30 sekunders spel. Minns inte hur målet kom till, men troligen var det väl ett bättre placerat skott från Joel Rahmqvist.
Vi börjar inse allvaret och jobbar träget vidare för att återta spel och momentum, och även om det bitvis presteras bra lir från de svartklädda så har Nordic också sin beskärda del av bollinnehav, vilket sliter onödigt på oss som gång på gång jobbar fel i försvasspelet.
Vi reducerar någon gång under mittenpartiet av perioden, och om jag inte missminner mig helt var även det ett powerplay-mål, denna gång signerat Fersen som distinkt kunde styra in Böös välriktade skottpassning.
Vi börjar få rejäl kvitteringsvittring efter att Kibetåget tuffat upp längs det utlagda spåret på vänsterkanten, och makalöst läckert placerat in 7–8 med ett hårdare handledsskott via bortre stoplen och in - ett typiskt Kibemål på det mest typiska Kibemanér.
Olyckligt nog prickskjuter Nordic in 7–9 i anfallet efter - ochdet käns åter igen som det inte vore helt snett placerade pengar att lasta in en större slant på att det var Joel Rahmqvist handledare som stod för förarbetet.
Här skulle man nog vanligvis kunna dra för ridån för kvällen - men icke. Vi jobbar vidare i god anda och har några kvalificerade lägen att reducera och därigenom möjliggöra en eventuell sista-minuten-kvittering.
Bollen vill dock inte gå vår väg, och Nordic kan slutligen gå segrande ur kampen.
Summering och funderingar
Sett till 60 minuter så får man nog ändå utse Nordic till rättmätiga vinnare - men förlusten lämnar ändå en otroligt besk eftersmak. Några av anledningarna?
1. Joel Rahmqvist, den gamle skojaren, får mer eller mindre helt ostört sikta in sig och avlossa sin bödelbössa - inte bara en, utan även två, tre, fyra och slutligen fem (?!) gånger. Vi måste bli betydligt mer konsekventa i att ligga tätt på motståndarna, och det bådar inte gott att - även om Joel så klart är en makalös innebandylirare - vi troligtvis kommer stöta på fler målskytar av rang som nog också toppar Joels kapacitet. Till exempel Andreas Carlbom af Thoréngruppen, som undertecknad redan stött på i år under Nolia Cup. Gud bevare mig.
2. Sedvanligt manfall. Det är inte första gången för säsongen vi med nöd och näppe kan ställa upp med två femmor på planen - mer eller mindre försäsongen igenom har det långt ifrån optmiala antalet spelare, sett från ett träningskvalitativt perspektiv, varit allt vi haft att tillgå. Det har varit fotboll här, sjukdom där, skada där som ideligen satt käppar i hjulet för oss att som lag kunna nöta in vitala saker. Förhoppningsvis är en bättring antågande, för det här kommer ingalunda hålla i det långa loppet.
3. Vi agerar inte med tillräcklig kyla i försvarsspelet. Gång på gång tappar vi förståndet och beger oss ut på utflykter i fel lägen som utynnar i grova luckor i vårat tilltänkt täta försvarsspel - vilket en kväll som denna får motståndet att buga och bocka för visad omtanke. Vi måste alla bli säkrare på var och när vi ska befinna oss på banan, samt när och hur vi ska agera aggresivt. Nöta, nöta, nöta är receptet.
Så där ja. Jag ber om ursäkt för eventuella felaktigheter rent matchfaktamässigt, men då vi inte lyckats lägga vantarna på någon statistik så blir det som det blir. Om ni har några invändningar får ni glädjeligen medla dem via Kommentarfunktionen.
I övrigt ett tämligen bildfattigt inlägg - men detta beskylls helt och hållet på, för att citera fystränare Charles, Nicklas Bäckman som fastän enligt försmorda planer förberett sin eminenta kamera med laddningssladd i god tid innan matchen misslyckas att medbringa den till sporthallen. It ain't my fault, blame Bäckman.
* = På lördag är det åter igen dags för oss att mäta våra krafter mot våra klubbkamrater i Granlo BK - och då är det banne mig dags för att bärga en seger.
/27
Inför BK Sundsvall - FBC Nordic
Som befarat vankas det träningsmatch ikväll - och vilket motstånd sedan.
Joel Rahmqvist - undertecknads tränare tillika lagkamrat ifjol - har inför årets säsong skrapat ihop ett lag som sett till meriter borde kunna tåga igenom årets division tre utan några nämnvärda poängtapp. Eller vad säger ni om denna lista?
Spelare som Oskar Lund, Mathias Ekman, Josef Rahmqvist, Henrik Larsson.. Ja, blott ett axplock från den minst sagt imponerande trupplistan, men jag tror att de flesta förstår att det inte är några gröngölingar vi ställs mot ikväll.
För vår del är väl inte förutsättningarna direkt optimala, då vi under gårdagens träning med nöd och näppe kunde forma två kompletta femmor och genomförde sedan en träning därefter.
Vi kommer icke vara fler i kvällens laguppställning, så det är en sjujäkla tuff drabbning att vänta. Vad vi har som rimligtvis inte Nordic bör vara lika starka gällande måtte ju vara fart och frenesi - vilken kommer bli tuffare att hålla på nödvändig nivå för två femmor utan någon avlastning.
Nordic kommer vara tunga och svårspelade, samt kunna kombinera detta med den finess och spelförståelse endast ett gäng rutinerade rävar med makalösa karriärer bakom sig kan prestera.
Jag vet att många i laget hade väldiga problem med sömn i natt just av blotta tanken att ikväll bli uppsnurrad, ihoppaketerad och ivägskickad till Kamerun via expresståg av en spelare som Anders Hjort..
Hur som helst så kommer det bli en spännande och förhoppningsvis underhållande match.
21.15 drabbar lagen samman på Sporthallens lättsamma parkettgolv.
Väl mött!
/27
what up
Ja, what up?
Tänkte bara skriva ett inlägg i klargörande syfte: Den uteblivna uppdateringen är inte på något vis en deffekt av undertecknads lathet, nej, det är enbart pga det faktum att:
Det händer inte särskilt mycket just nu.
Vi tuggar helt enkelt på, tränar fyra vardagar i veckan och förhoppningsvis är det väl snart dags för någon smärre drabbning mot något lokalt lag. Skulle vara kul att ställa sig mot de lite mer rutinerade rävarna i Nordic - förhoppningsvis blir det fler träningsmatcher - kanske mot just Nordic, eller vilket lag som helst - snart.
En nyhet som inte är särskilt trevlig men likväl ett faktum är att Olof Torstensson* lagt innebandyn på hyllan till förmån av fotbollen. Tråkigt som attan, men vad göra. Fullt förståeligt att grabben inte orkar genomföra 8-9-10 träningar i veckan, som han gjorde i slutet av förra säsongen, för att hålla igång med båda sporter.
Nu kan någon som verkligen vill och kan ta hans plats, och förhoppningsvis göra det med den äran.
Redan inplanerat till den 12:e är i alla fall en borta match mot anrika Vattjom Vipers, som hade önskemål om att möta vårat juniorallsvenska lag. Visst kan de väl få det.
Det ska bli en synnerligen intressant match, då Vattjoms utvecklingskurva pekat spikrakt mot skyn enda sedan förra årets City cup, samt att matchen kommer spelas på just bortaplan.
Vilket alltså innebär: Matfors Sporthall.
Trångt, trevligt, men framför allt jävligt trångt. Blir kanonkul.
NU kom jag på, att det visst faktiskt hänt någonting. Våran högt ärade lagledare tillika fotografguru Håkan Persson (se bilden nedan) blev less på det svajande klimatet Sverige har att erbjuda - och drog helt sonika ned till Budapest under helgen. Där fick han alltså bevittna Micke Nilssons underbara högerkantslöpningar, Rasmus Elms makalösa timing i så väl närkamper som långbollar samt Zlatans otroligt kraftfulla sexpack* stöta in segerkulan på övertid. Få förunnat, kan konstateras.
* = också kallad djuret i folkmun.
**= Efter Zlatans mål släntrade jag in på aningen deprimerande tankebanor. Frågeställningen lyder som följande: Hade den retur som studsade på Zlatans mage och in agerat på samma vis om det varit en annans enpack som stod för behandlingen av returen? Jag har känslan att scenariot snarare hade blivit som så att bollen fastnat som följd av en annans omedelbara förändring av kroppshållning: från sprintande fotbollsstjärna till lufttömt spädbarn - I brist på ett kraftfullt sexpack. Tacka vet jag Zlatan.
/27
Tänkte bara skriva ett inlägg i klargörande syfte: Den uteblivna uppdateringen är inte på något vis en deffekt av undertecknads lathet, nej, det är enbart pga det faktum att:
Det händer inte särskilt mycket just nu.
Vi tuggar helt enkelt på, tränar fyra vardagar i veckan och förhoppningsvis är det väl snart dags för någon smärre drabbning mot något lokalt lag. Skulle vara kul att ställa sig mot de lite mer rutinerade rävarna i Nordic - förhoppningsvis blir det fler träningsmatcher - kanske mot just Nordic, eller vilket lag som helst - snart.
En nyhet som inte är särskilt trevlig men likväl ett faktum är att Olof Torstensson* lagt innebandyn på hyllan till förmån av fotbollen. Tråkigt som attan, men vad göra. Fullt förståeligt att grabben inte orkar genomföra 8-9-10 träningar i veckan, som han gjorde i slutet av förra säsongen, för att hålla igång med båda sporter.
Nu kan någon som verkligen vill och kan ta hans plats, och förhoppningsvis göra det med den äran.
Redan inplanerat till den 12:e är i alla fall en borta match mot anrika Vattjom Vipers, som hade önskemål om att möta vårat juniorallsvenska lag. Visst kan de väl få det.
Det ska bli en synnerligen intressant match, då Vattjoms utvecklingskurva pekat spikrakt mot skyn enda sedan förra årets City cup, samt att matchen kommer spelas på just bortaplan.
Vilket alltså innebär: Matfors Sporthall.
Trångt, trevligt, men framför allt jävligt trångt. Blir kanonkul.
NU kom jag på, att det visst faktiskt hänt någonting. Våran högt ärade lagledare tillika fotografguru Håkan Persson (se bilden nedan) blev less på det svajande klimatet Sverige har att erbjuda - och drog helt sonika ned till Budapest under helgen. Där fick han alltså bevittna Micke Nilssons underbara högerkantslöpningar, Rasmus Elms makalösa timing i så väl närkamper som långbollar samt Zlatans otroligt kraftfulla sexpack* stöta in segerkulan på övertid. Få förunnat, kan konstateras.
* = också kallad djuret i folkmun.
**= Efter Zlatans mål släntrade jag in på aningen deprimerande tankebanor. Frågeställningen lyder som följande: Hade den retur som studsade på Zlatans mage och in agerat på samma vis om det varit en annans enpack som stod för behandlingen av returen? Jag har känslan att scenariot snarare hade blivit som så att bollen fastnat som följd av en annans omedelbara förändring av kroppshållning: från sprintande fotbollsstjärna till lufttömt spädbarn - I brist på ett kraftfullt sexpack. Tacka vet jag Zlatan.
/27
