BK Sundsvall

Ja, som rubriken antyder:

Gårdagens match slutade med torsk, torsk och än mer torsk.
7–9 blev slutsiffrorna till Nordics favör, och man kan väl i ärlighetens namn säga att det återspeglar matchen i stort. Fast inte uten att man känner en viss frustration, då matchen lika gärna skulle kunna ha summerats som vår första vinst för säsongen - men icke, den får låta sig vänta till på lördag*.

Nu står sig mitt minne inte i absolut bästa form efter en mer eller mindre utmattande skoldag, men jag skall ändå försöka kladda ned någonting referatliknande om matchen:

Uppvärmning
tillbringades till större delen i sporthallens anrika C-hall, där stämningen var god bland de två målvakter, tre backar (Marcus Kindström anslöt till backtrojkan efter Granlos träning, vilken också var anledningen till att C-hallen hade sin säsongspremiär som uppvärmningslokal) och 7 forwards som för dagen skulle representera BK Sundsvall.

Laget formerades som följande:

Adam Persson (Viktor Sanderyd)
Melander - Kibe
Edholm Fersen - Nygren - Löfgren

Kindström - Hägg Böös
Pontus - Lusth - Eriksson
(Andersson)

Första perioden
(4–3)
Vi presterar allt annat än vad vi ska göra under den inledande halvan av första perioden. Vi dräller med bollen, samt saknar tempo både i fötter och tanke vilket gör att Nordics 0-1 känns fullt rättvist, då de mer eller mindre rullar runt oss utan några  bekymmer överhuvudtaget.
Vi lyckas visserligen kontra in en kvittering, vars målskytt samt förarbete jag inte kan förnimma i skrivande stund, men Nordic prickar in så väl 1–2 som 1-3 innan vi vaknar till på riktigt.

Och när vi väl vaknar till så råder det ingen riktig tvivel: Vi har en kombination av fart och finess i anfallsspelet som Nordic inte kan matcha. 2–3 tråcklas in från undertecknads x-cat-backhand, och kvitteringsmålet blir ett faktum efter att Pontus snyggt och finurligt rundat målvakten för att sedan enkelt lägga in bollen i den mer eller mindre öppna kassen.

Vi tar även ledningen i matchen innan periodens slut. Firma Nygren-Böös visar upp sin magi mitt under brinnade numerära överläge, där Muskelösa Martin kan vända bort en något för aggresiv Mathias Ekman bakom mål och servera Böös det öppnaste av mål på bortre stolpen.
Böös avslutar på det vis en sann målskytt är värdig, då han kyligt placerar sitt enochenhalvmetersdirektskott via ribban och in.. Som sig bör.

Andra perioden
(1–4)
Inleds med gott mod som sig bör med en bättre periodsavslutning i ryggen.

Trodde man.
4–4 är ett faktum blott 16 sekunder in i den andra akten, och det efter att undertecknad slarvat gravt med sin markering av spelaren vi hade ansvar för, som helt sonika får placera in en retur från ett skott från vår högerkant.

Inledningen sätter sin prägel på hela perioden, som utmynnar i ett till synes evigt försvarsslit för vår del. Intiativ till kontringar finns, men antingen tappas bollen bort i på tok för kritiska lägen, eller så dröjer första bollen tillräckligt lång tid för att läget ska ha försvunnit och helt och hållet raderats från innebandykartan. Vi agerar ängsligt och finner oss gång på gång för långt ifrån Nordics erkänt duktiga målskyttar, vilket så småningom summeras som fyra insläpta mål på blotta 20 minuter.

På något vis preseterar vi en reducering någon gång innan periodvila, vilket bättrade på förutsättningarna inför den tredje perioden något.

Tredje perioden
(2-2)
Vi går in fast beslutna om att ta tillbaka grepet om matchen på samma sätt vi gjorde under första periodens andra halva.

Trodde man. 5–8 kommer som en kalldusch i vinterkyla redan efter blotta 30 sekunders spel. Minns inte hur målet kom till, men troligen var det väl ett bättre placerat skott från Joel Rahmqvist.
Vi börjar inse allvaret och jobbar träget vidare för att återta spel och momentum, och även om det bitvis presteras bra lir från de svartklädda så har Nordic också sin beskärda del av bollinnehav, vilket sliter onödigt på oss som gång på gång jobbar fel i försvasspelet.

Vi reducerar någon gång under mittenpartiet av perioden, och om jag inte missminner mig helt var även det ett powerplay-mål, denna gång signerat Fersen som distinkt kunde styra in Böös välriktade skottpassning.
Vi börjar få rejäl kvitteringsvittring efter att Kibetåget tuffat upp längs det utlagda spåret på vänsterkanten, och makalöst läckert placerat in 7–8 med ett hårdare handledsskott via bortre stoplen och in - ett typiskt Kibemål på det mest typiska Kibemanér.

Olyckligt nog prickskjuter Nordic in 7–9 i anfallet efter - ochdet käns åter igen som det inte vore helt snett placerade pengar att lasta in en större slant på att det var Joel Rahmqvist handledare som stod för förarbetet.
Här skulle man nog vanligvis kunna dra för ridån för kvällen - men icke. Vi jobbar vidare i god anda och har några kvalificerade lägen att reducera och därigenom möjliggöra en eventuell sista-minuten-kvittering.
Bollen vill dock inte gå vår väg, och Nordic kan slutligen gå segrande ur kampen.

Summering och funderingar
Sett till 60 minuter så får man nog ändå utse Nordic till rättmätiga vinnare - men förlusten lämnar ändå en otroligt besk eftersmak. Några av anledningarna?

1. Joel Rahmqvist, den gamle skojaren, får mer eller mindre helt ostört sikta in sig och avlossa sin bödelbössa - inte bara en, utan även två, tre, fyra och slutligen fem (?!) gånger. Vi måste bli betydligt mer konsekventa i att ligga tätt på motståndarna, och det bådar inte gott att - även om Joel så klart är en makalös innebandylirare - vi troligtvis kommer stöta på fler målskytar av rang som nog också toppar Joels kapacitet. Till exempel Andreas Carlbom af Thoréngruppen, som undertecknad redan stött på i år under Nolia Cup. Gud bevare mig.

2. Sedvanligt manfall. Det är inte första gången för säsongen vi med nöd och näppe kan ställa upp med två femmor på planen - mer eller mindre försäsongen igenom har det långt ifrån optmiala antalet spelare, sett från ett träningskvalitativt perspektiv, varit allt vi haft att tillgå. Det har varit fotboll här, sjukdom där, skada där som ideligen satt käppar i hjulet för oss att som lag kunna nöta in vitala saker. Förhoppningsvis är en bättring antågande, för det här kommer ingalunda hålla i det långa loppet.

3. Vi agerar inte med tillräcklig kyla i försvarsspelet. Gång på gång tappar vi förståndet och beger oss ut på utflykter i fel lägen som utynnar i grova luckor i vårat tilltänkt täta försvarsspel - vilket en kväll som denna får motståndet att buga och bocka för visad omtanke. Vi måste alla bli säkrare på var och när vi ska befinna oss på banan, samt när och hur vi ska agera aggresivt. Nöta, nöta, nöta är receptet.

Så där ja. Jag ber om ursäkt för eventuella felaktigheter rent matchfaktamässigt, men då vi inte lyckats lägga vantarna på någon statistik så blir det som det blir. Om ni har några invändningar får ni glädjeligen medla dem via Kommentarfunktionen.
I övrigt ett tämligen bildfattigt inlägg - men detta beskylls helt och hållet på, för att citera fystränare Charles, Nicklas Bäckman som fastän enligt försmorda planer förberett sin eminenta kamera med laddningssladd i god tid innan matchen misslyckas att medbringa den till sporthallen. It ain't my fault, blame Bäckman.

* = På lördag är det åter igen dags för oss att mäta våra krafter mot våra klubbkamrater i Granlo BK - och då är det banne mig dags för att bärga en seger.

/27